judaspenningar
Lunaria annua
Mer information om arten

Judaspenningar är hos oss en ett- eller tvåårig trädgårdsväxt som odlas främst för de dekorativa och länge kvarstående fruktskidorna med silverglänsande mellanvägg. Vanligen är de doftlösa blommorna purpurröda–mörkvioletta, sällsynt kan de vara vita. Den förefaller ha lätt för att sprida sig ut från närbelägna trädgårdar till något näringsrika, halvskuggiga och kalkpåverkade växtplatser. Enligt Sterner (1938) har den odlats ganska allmänt på Öland sedan början av 1900-talet. På dagens Öland ses den i vägkanter, busksnår, glesa tallskogar och skräpmarker som jordhögar, stentippar och trädgårdsutkast; sällsynt är den funnen i åkerrenar. De flesta fynd är gjorda nära hus och gårdar.

Judaspenningar är en växt som etablerat sig på Öland och får idag anses som bofast i landskapet. På flera lokaler bildar den stora bestånd som funnits under många år. Majoriteten av fynden finns nära byar och tätorter på södra halvan av Öland, lite glesare är det norr om Borgholm. På Stora Alvaret saknas den men har några fynd vid alvarbyar exempelvis Gösslunda, Hulterstad sn. Judaspenningar är en vinnare på dagens Öland och en viss fortsatt expansion bedöms som trolig.

På Öland är endast vanliga judaspenningar subsp. annua funnen. Den är inte känd som ursprunglig utan enbart som odlad och naturaliserad (Jonsell 2018). Underarten midaspenningar subsp. pachyrhiza är perenn med en betydligt kraftigare, spolformad rot och är ursprunglig i sydöstra Europa.

Kulturflykting, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belägg som är granskat Torslunda: Thorslunda s:n G. v. Cederwald 1866 (LD) conf. LFg 1992. Först publicerad: Hebert (1884). "Borgholm 1877".

Utbredning

Funnen i 66 rutor = 69 %; allmän = 33 socknar.
Sterner 1938 "ibland tillfälligt förvildad"; Sterner 1986 tämligen allmän "ett 50-tal anteckningar"

Förändring: Ökande ++

karta