Brunag växer på blöt, mager mark med torv eller sand i botten. På Öland är den idag endast känd från två lokaler som kan beskrivas som fattigkärr med blåtåtel Molinia caerulea och trådstarr Carex lasiocarpa omgivna av tallskog. Lokalen öster om Grankullas gamla kyrkoväg hyser förutom brunag de på Öland ovanliga arterna brunven Agrostis canina, löktåg Juncus bulbosus och rundsileshår Drosera rotundifolia. Bevisligen har denna växtlokal varit blötare än idag eftersom vit näckros Nymphaea alba rapporterats därifrån så sent som 1964. Strax söder om lokalen ligger ett större sandtag samt kräftdammar som troligen bidragit till den sjunkande vattennivån. Brunag riskerar att försvinna från Öland om dräneringen av lokalerna fortsätter vilket leder till igenväxning med blåtåtel.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Böda: Grankulla söderut E. Hemmendorff 1896. Publicerad: Hemmendorff (1897) "i en grund och för tillfället alldeles torrlagd försumpning S om Grankulla". Första belägg Böda: Grankulla 200 m söder om Carex lasiocarpa-kärr ÅL 1978 (S).
Utbredning
Funnen i 1 ruta = 1 %; mycket sällsynt = 2 lokaler.
Sterner 1938 mycket sällsynt = 1 lokal; Sterner 1986 mycket sällsynt = 2 lokaler.
Förändring: Något minskande -
Lokaler
Böda: Grankulla söderut E. Hemmendorff 1896, återfynd Grankulla söderut, första sumpen öster om Grankulla gamla kyrkoväg KGB 1978, kvar till synes vital i kalkfattigt skogskärr 635470 157796 UBA & TGn 2014 (OHN), oförändrad 2021; Mickelsmad 1200 m söder om KGB 1978, kvar väster om Mickelsmadsspåret i igenväxande skogskärr hårt trängd av blåtåtel och trådstarr 635374 157562 UBA & TGn 2014.
Tidigare ej publicerad lokal för brunag:
Ås: Ottenbylund norra delen H. G. Bruun 1915 (UME), återfynd Ottenbylund i öster vid Ljungbackasjön B. Danielsson 1989 (Lundqvists liggare), eftersökt utan fynd 2021.