hundstarr

Se liten hundstarr Carex nigra var. nigra, och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella och vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra.

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och styltstarr × vanlig hundstarr Carex nigra subsp. juncella × nigra subsp. nigra

Äldre uppgifter om hundstarr utan korresponderande belägg är omöjliga att säkert hänföra till underart och varietet. Styltstarr och tuvad hundstarr åtskildes först på 1960-talet.

Se även: styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Gammal bofast art.

Se styltstarr Carex nigra subsp. juncella och vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra

Först uppgiven av Sjöstrand (1833) som C. caespitosa.

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Se även tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

478 Carex nigra (L.) Reich.

Syn.: C. goodenowii Gay, C. Jusca All., C. vulgaris Fr.

This polymorphic species is widely distributed in Europe and occurs also in W. Asia and eastern N. America. For taxonomy and nomenclature of the European C. nigra population, see Fl. Eur. 5/1980, p. 321 f. C. juncella (Fr.) Th. Fr. (C. nigra var. juncea [Fr.] Hyl.) is mapped separately (no. 479). The rest of the C. nigra taxa in Eurasia and eastern N. America are brought together on the present map, which, particularly where the Asiatic area is concerned, is uncertain and incomplete. The distribution is amphiatlantic (Hultén, Amphi-atl., p. 126 and map 107). World map in Meusel et al. 1965, p. 70. The reports of C. nigra from New Guinea and Australia may refer to some closely related taxon. Some other related taxa in E. and SE. Asia and W. and NW. America are tentatively mapped in Hultén, op. cit., map 108.

Hundstarr är en av våra vanligaste starrar och växer i allehanda fuktiga och blöta marker, både magra och mer näringsrika. Den tål höga kalkhalter och ses växa i ren kalkgyttja i kanten av alvarets större vätar och träsk. I fuktiga betesmarker är den beståndsbildande över stora arealer men klarar även ohävdade lokaler. Hundstarr ses också i sumpskogar, tallskogar med kärrhålor, skogskärr och ädellövskogar. När röjningar eller hyggen tas upp är den snabb på att kolonisera ledigt utrymme. Den växer även på starkt kulturpåverkade lokaler som diken, vattenhål, fuktiga körspår och grävda dammar. På havsstränder växer den vid sötvattensutflöden. Sällsynt är den noterad i slåtterängar.

Hundstarr är mycket vanlig på hela Öland så länge lokalen håller en viss fuktighet och man behöver inte gå långt i landskapet för att stöta på den.

Hundstarr delas in i underarterna vanlig hundstarr subsp. nigra och styltstarr subsp. juncella, den sistnämnda i vårt land med nordlig utbredning men enstaka fynd finns ner till Småland. Vanlig hundstarr delas in i två varieteter: liten hundstarr var. nigra och tuvad hundstarr var. recta. Tuvad hundstarr bildar täta tuvor som efterhand lyfts uppåt; utlöparna är korta och få till antalet. Från inventeringen har tuvad hundstarr rapporterats vid ett 100-tal tillfällen. Som oftast är fallet med varieteter är gränserna flytande och någon klar skillnad i biotopval och/eller utbredning har vi inte kunnat utläsa av fynduppgifterna.

Gammal, bofast.

Ursprunglig. Allehanda fuktiga till våta miljöer, t.ex. agmyrkanter, vätar, diken, kärr, fuktmarker (också i skog); även noterad i ängen. De flesta uppgifterna rör liten hundstarr var. nigra. Enligt Martinsson (1997) ingår hundstarr som ett dominant inslag i ”sumptallskog av blåtåtel-typ”, en våtmarksmiljö som uppskattas till 2 528 hektar på Gotland.

Johanssons (1897) ”Mycket allm.” stämmer bra än i dag.

Denna mycket vanliga starr förekommer i flera underarter och varieteter. Förmodligen döljer sig en del fynd av ovanligare former bland uppgifterna om vanlig hundstarr.

Se även styltstarr Carex nigra subsp. juncella, vanlig hundstarr Carex nigra subsp. nigra och tuvad hundstarr Carex nigra var. recta

Hundstarren växer i alla slags kärr och i fuktig gräsmark i beteshagar och på stigar där den ofta tillsammans med hirsstarr bildar en karakteristisk lågstarrvegetation. Den växer också i fuktiga granskogar av både ört- och ristyp, samt i hällkar i skärgården. Arten är mycket variabel. Inom området utmärker sig särskilt en i barrsumpskogar vanlig form genom långa strån och långa, smala blad. Den kan i sterilt tillstånd förväxlas med klotstarr eller till och med trådstarr. En starkt tuvad form har urskilts som var. recta, tuvad hundstarr. Denna finns här och där inom området, särskilt vanlig i skärgården. På många lokaler, t.ex. i Skräddartorpskärret i Hölö, är tuvorna smala och upp emot halvmeterhöga och påminner då starkt om den nordliga styltstarren C. juncella. Rapporter från Sörmland om styltstarr beror säkert på sammanblandning med denna form.