piggfrö
Lappula squarrosa
Piggfrö har sin huvudutbredning i sydöstra Europa och sydvästra Asien men är spridd med kulturen till en stor del av Europa och Nordamerika. Arten växer på torr, grusig eller sandig mark med gles växtlighet och är kalkgynnad. I Sverige är den möjligen ursprunglig på vittringsgrus på Ölands och Gotlands alvarmarker, men i övrigt är den inkommen. Vissa förekomster, särskilt i städer, kan vara från 1600-talet eller ännu äldre, men de flesta är relativt sentida och beror troligen till stor del på import av spannmål. I Småland fanns de tidigaste förekomsterna dels i städer (Kalmar Kalmar och Växjö Växjö), dels i de ganska kalkrika trakterna i norra Kalmar län och vid Vättern. Fynd efter ca 1850 är spridda över ett större område men saknas från de magra områdena i väster och söder.
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 41 rutor. – Gammal kulturföljeslagare; bofast i Jönköping Gränna och Visingsö samt förr i Kalmar Kalmar, i övrigt tillfällig.
Piggfrö betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 41 rutor. – Gammal kulturföljeslagare; bofast i Jönköping Gränna och Visingsö samt förr i Kalmar Kalmar, i övrigt tillfällig.
Piggfrö betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först uppgiven från Småland av Linné (ms 1728) under namnet Lappula. Någon lokal angavs inte förrän hos Linné (1745a, under namnet Myosotis seminibus aculeis triglochidibus [förgätmigej med taggiga, hulligförsedda frön]): ´växer vid landsvägar, såsom vid Växjö ...´. Scheutz (1862) förklarade arten utgången där, men i det exemplar av sin flora, där han förde in tillägg (Scheutz ms), finns noterat att T. Wickbom sett ett ex ´i närheten av skolan´. Det bör ha varit på 1880-talet. Troligen rör det sig om två oberoende, tillfälliga förekomster.
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Vislanda 1882 (A. W. Jonsson i OHN). Eksjö Eksjö station 1930 (C. Blom i GB och S). Hultsfred Målilla Hagelsrum 1879 (J. Cnattingius i Vvik). Mörlunda Haddetorp 1907 (G. Ström i Emdal). Högsby Högsby Berga station 1907 (G. Linderoth i OHN). Långemåla Alsterhus 1920 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Jönköping Gränna (Ennes ms 1823), 1870 (C. A. Andersson i Finnved), 1889 (C. A. Rendahl i S), 1890 (H. Carlsson i GB och LD), 1891 (J. E. Lundequist i S), 1892 (J. E. Lundequist i GB och LD); Brahehus ruin, ´under uppgåendet till ruinerna´ (Forsander ms 1821–60), talrika belägg från 1878 (C. A. Andersson i OHN och UPS) till 1973 (Y. Johansson i OHN) = (7E7e 2232), på murverk, 1985 (EvG), 20–30 ex årligen 2001–2005 (RgL MsT); Mellby 1879 (V. Andersson i UPS); Röttle (Ennes ms 1823); Ängsholmen, på Vätterns strand, tillfällig (Janzon ms före 1907); Östanå på gårdsplanen, 1882 (J. E: Bodén i UPS). Jönköping (Ennes ms 1823). Ljungarum utmed vägen vid lasarettet 1815 (Forsander ms 1812–20). Rogberga Häljaryd, tillfällig (K. Johansson ms; belägg från ´Tenhult´ 1880 i UPS). Visingsö Näs slottsruin 1817 (Forsander enligt Zetterstedt 1878a), ´men ej veterligen der funnen i sednare tider´ (Zetterstedt 1878a), dock återfunnen 1879 (J. E. Zetterstedt i PerBrahe och UPS), 1922 (S. Suneson i GB), 1954 (K. V. O. Dahlgren i UPS) = (7E6c 1404), strandbrink, 1988 (EvG TM), 10 ex 1998 (RgL), 1 ex 2001 (MsT RgL) och 2002 (EvE); Visingsborgs ruiner 1817 (Forsander i Zetterstedt 1878a), 1856 (C. L. S. Lund ms 1856), 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS), 1902 (T. Hwass i S), ca 1960 (G. Andersson ms 1967). Kalmar Kalmar 1818 (J. Forsander i UPS), 1865 (A. G. Thorén i S), flera noteringar och belägg från 1901 till 1920 (A. Levan i LD); Barlastholmen 1911 (T. Erdmann i S), 1918 (B. Nilsson och C. Pleijel i S); stadsvallarna i norr resp. bastionerna (Sjöstrand ms 1831, Westerlund 1852b); Berga (Westerlund 1852b); Gamla Staden (Sjöstrand ms 1831, Westerlund 1852b); slottet (Westerlund 1852b), 1886 (A. Nilsson i S), 1909 (H. Du Rietz och C. M. Rydén i S resp. LD); stenkajen 1884 (G. A. Karlsson i GB S och UPS); Tjärhovet 1933 (L. G. Bennich-Björkman i UME). Karlslunda 1884 (H. Holmström i OHN). Nässjö Flisby Mölarp vid kvarnen, sent 1700-tal (Ljunghms). Norra Solberga Ormaryd 1903 (K. Claeson i OHN, !ThK). Nässjö bangård 1915 (Haglund ms 1920), 1930 (Blom i GB och S); Ingsberg; Spexhult (båda Haglund ms 1920). Oskarshamn Oskarshamn (Österman ms 1863), 1885 (Bergmans släktherbarium i S), före 1922 (L. Cederquist i OHN); Mekaniska verkstaden 1907 (G. Linderoth i OHN). Tingsryd Väckelsång vid lantmannamagasinet, intill järnvägsstationen, 1914 (C. Svensson i BSvens), 1927 (B. Svensson i BSvens, B. Svensson 1994). Torsås Gullabo (Scheutz 1862). Söderåkra Kollinge (T. Wolf enligt Hård ms 1924). Torsås 1889 (O. Arvidsson i OHN, !ThK); Ilingetorp (P. Petersson i UPS). Tranås Säby Sommens station 1877 (K. F. Dusén i S och UPS). Valdemarsvik Tryserum ´vid Björnsbo och flerestädes´ 1814 (J. P. Rosén ms 1814). Vetlanda Björkö Stensjöns station 1930 (C. Blom i S). Vimmerby Rumskulla ´vid Simondebo Bruk´, 1829 (Dusén ms 1829). Vimmerby nära Vimmerby 1837 (Ahlström ms 1837), kålgård, 1854 (Lund ms 1854). Västervik Västervikstrakten tämligen sällsynt (Lundin 1933). Loftahammar Byvik 1844 (Zantezon ms 1844). Törnsfall Almvik 1886 (P. Segerstedt i Vvik). Västervik tillfällig (Pleijel 1916); ´banvaktsstugan nära Västervik´, 1892 (A. A. W. Lund i S); Kulbacken, grusgrop, 1892 (A. A. W. Lund i Vvik); Stegeholms slottsruin, några få ex 1820 (Hallberg ms 1820). Västra Ed Blidstena 1866 (A. P. Gustafsson i LD). Överum 1861 (N. J. Scheutz i UPS), ´i ett slagghwarf´, 1829 (Cederschöld ms 1830). Växjö Bergunda Räppe 1881 (C. O. U. Montelin i LD och S), 1924 (P. Hyltén i LD, A. S. Trolander i LD), 1928 (S. Carlsson i OHN). Hemmesjö Åryd (Scheutz 1884). Växjö se primäruppgifter.
Osäker uppgift. Jönköping Månsarp Taberg 1887 (P. Söderlund i S); etikettförväxling. Inga andra uppgifter finns från det välbesökta Taberg.
Osäker uppgift. Jönköping Månsarp Taberg 1887 (P. Söderlund i S); etikettförväxling. Inga andra uppgifter finns från det välbesökta Taberg.
