sötbjörnbär
Rubus plicatus
Mer information om arten

Sötbjörnbär växer på torr till fuktig jord, oftast öppet kring åkrar och rösen, vid stenmurar, på vägkanter, i snår och lövbryn samt på blockig betesmark. Det är en värmeälskande art, som inåt land föredrar länge frostfria ställen vid större sjöar eller vattendrag. Arten har odlats för bärens skull, och på de nordvästliga lokalerna är den förvildad.

Första fynd

Först noterad 1816 av C. E. Möllstedt (ms 1817) från Västervik Västervik ´i Norrlandsängen vid hafvet åt wästra sidan´. Första bevarade belägg (dock odaterade) är från Oskarshamn Misterhultsskären (J. P. Arrhenius i LD och S, bestämda till R. plicatus av A. Oredsson 1963). Först publicerad från ´Calmariensem regionem´ (Wahlenberg 1831). – Samtliga dessa tidiga uppgifter gavs under namnet R. fruticosus, som vid denna tid inte var kollektivt utan avsåg just sötbjörnbär.

Utbredning

Funnen i 278 rutor; tidigare uppgifter från 72 rutor. Vanlig i södra Kalmar län, ganska vanlig i mellersta Kalmar läns kusttrakter norrut till Oskarshamn Oskarshamn och från norra Misterhult till de södra delarna av Västervik samt i ett område väster om Tingsryd Tingsryd, ganska sällsynt i resten av södra Småland och vid kusten i nordost. I övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.

Lokaler

Lokaler i mellersta och norra inre Småland.
Hultsfred Målilla Sjösala Ö gård (6F1j 4607), f.d. hagmark, 1986 (JA BM). Vena Främsteby 250 m SO Ekmossen (6G5c 2407), järnvägsslänt, 1982 (IJ, belägg i Emdal, !A. Oredsson).
Hylte Södra Unnaryd Önnekvarn N om kanalen (5D1c 4723), kvarnrännans kant, 1 bestånd 1982 (NN, belägg hos finnaren, !A. Oredsson).
Jönköping Gränna 650 m SSO till S Södra Jorstorp (7E6e 1508), vägren och småskog, 1991 (EvG, belägg i LD, !JC ThK). Järsnäs 200 m NO Signesbo (7E3f 0902), hagmark, 1988 (IB TsK, belägg i LD, !A. Pedersen). Månsarp Fabriksgatan 700 m SSO Tabergs järnvägsstation (6D9j 0628), gångstig i industriområde, 1989, 1999, 2001, 2002 (HT, belägg i S från 1999 och 2002, !ThK).
Ljungby Lidhult Nannarp 50 m SV Gårdhem (5D0a 2644), vägskärning (troligen förvildad), 1988 (JEH BS, belägg i JEH:s herbarium). Odensjö Odensjö kyrkby (5D1d) 1983 (NN).
Nybro Hälleberga lokal ej redovisad (5F1i), 1989 (EtN).
Nässjö Flisby Syreda (7E1i 3608), klängande snår vid ladugårdsbro, förvildad, 1992 (IB TsK).
Sävsjö Hjälmseryd 250 m S Rörvik station (5E9f 1110), järnvägsbank vid tippen, ca 1990 (GW AN, !ThK).
Tranås Säby Lilla Bäck (7F6a 4222), införd på 1930-talet, kvarstående, 1984 (KjR, belägg i LD); Metallgatan, bilprovningen (7F7a 1115), förvildad, 1986 (JJ); Romanäs gård (7F7a 3436), intill stenmur, förvildad, 1991 (JJ); 500 m SSO sjukhuset (7F7a 0321) 1982 (KR); 600 m SV Åbo (7F6a 4520), tomtmark, inplanterad och förvildad, 1983 (KR).
Uppvidinge Älghult 400 m V Fröseke skola (5F2j 3440) 1988 (LtS).
Vimmerby Tuna i en hage 1835 (P. O. Zetterling ms 1835 under namnet R. fruticosus), 1921 och 1924 (S. Hammarskjöld resp. T. Hammarskjöld i LD).
Växjö Aneboda 900 m S Kullen (5E8f 0410), mellan banvall och torvmosse, 1980-talet (UP BgP, !ThK).

Osäkra uppgifter. 
Hultsfred Virserum Finnforsen och Slagdala (Stenstorp & Nelin 1976); belägg hade varit önskvärt. Jönköping 1881 (S. Grapengiesser i S under namnet Rubus suberectus [skogsbjörnbär]; på arket finns sötbjörnbär och krypbjörnbär R. sect. Corylifolii, bestämda av A. Oredsson 1963, nog etikettförväxling. Jönköping ´Kristl. fhskl.´ 1939 (E. Ljusterdal i OHN under namnet R. fruticosus); lokal osäker – odlad vid folkhögskola? Västervik Ukna 1904 (J. Berggren i S under namnet R. thyrsanthus f. viridis, ombestämd till surbjörnbär R. sulcatus av V. Ålund, med tvekan till sötbjörnbär av A. Oredsson 1963); osäker bestämning, liknar surbjörnbär. Växjö Växjö Araby 1880 (C. O. U. Montelin i S; del av belägg med skogsbjörnbär, etiketterat som denna art); troligen felmontering. Furuby S om Furuby vid vägen mot Fägerstad; Kårestad; vid Fibble å (alla R. Moqvist ms 1937); grundas troligen på skogsbjörnbär R. nessensis, som inte nämndes.

karta