korsslamkrypa
Elatine hydropiper
Mer information om arten

Korsslamkrypa
Nästan alla slamkrypans växtplatser utgörs av flacka sjöstränder, där den växer på ett tunt lager lerblandad dy eller slam ovanpå mineraljord. Ofta sticker bara bladskivorna upp ur slammet som små gröna, parvis ställda punkter. Arten påträffas både i grunt vatten och på ständigt genomfuktad jord i översvämningszonen. Den föredrar lugna vikar och växer ofta i skydd av stenar eller i glesa vassbestånd. Mycket sällan finner man den i dammar eller vid åar. Arten är konkurrenssvag och gynnas av faktorer som håller stränderna öppna – vattenståndsväxlingar, iserosion eller bete. Den verkar föredra något näringsrikare vatten än skaftslamkrypa E. hexandra.

Slamkrypa är i allt känd från ett trettiotal större och mindre sjöar i landskapet. Även om den har förekomster i reglerade vatten och dammar verkar den (till skillnad från släktingarna) inte ha expanderat under 1900-talet. Snarare kan den ha den blivit något ovanligare genom sjösänkningar och igenväxning. – Påfallande är att slamkrypan (numera) inte förekommer i Bolmen, där skaftslamkrypa E. hexandra har så många förekomster.

Första fynd

Först noterad 1741 av Linné i Älmhult Stenbrohult Möckeln vid ´stranderna´ (Linné 1745b under namnet Elatine) och återsedd av honom där 1749 (Linné 1751). Tydligen fanns den kvar strax efter sjösänkningen i slutet av 1800-talet (Scheutz (1871), men senare iakttagelser saknas från denna sjö. – Först i tryck i Flora svecica (Linné 1745a), men utan lokaluppgift.

Utbredning

Funnen i 34 rutor; tidigare uppgifter från 26 rutor. Sällsynt i västra och nordöstra Småland. – Ursprunglig.

Lokaler

Alvesta Alvesta (G. Samuelsson enligt Hård ms 1924); Benestad (C. J. Johansson enligt G. E. Hyltén-Cavallius 1880). Moheda Stråken 275 m V Lidsjö (5E5f 4023), sjöstrand, 1980-talet (IgA RB IC). Skatelöv Husebyåns stränder mellan Huseby och Osby, flerstädes rikligt (Strandmark & Vranke enligt Hård ms 1924), återfunnen 400 m NV punkt 142,22 (4E9f 0604), gyttjig strand, 1986 (CM IC), 2004 (StJ, belägg i S, !ThK); Skatelövsfjorden 800 m S Nygård, utanför båthuset (4E8f 1400), sjö, på slambotten i grunt vatten, 1990 (StJ ÅW, belägg i LD, !ThK), 1991 (ÅW, belägg i OHN). Västra Torsås Åsnen vid Strandhem (4E7f 0216), strand, 1992 (StJ).
Aneby Bredestad Aneby sent 1700-tal (Ljungh ms).
Jönköping Gränna 250 m SV Riddersberg (7E6e 2307), korttidsreglerad damm, 1987 (EvG, !ThK). Järsnäs Stora Nätaren, udden N om Norrgården (7E1f 2408) 1989 (RC). Månsarp Eckern 1949 (G. Bjurulf i LD, !P. Uotila 1974) = nordöstra stranden (Rasmusson 1956); Eckern vid Sjöhult 250 m N punkt 216,7 (6D8j 0446), sjöstrand, 1990 (NT). Skärstad Landsjön (Wirdemark & Thulin 1972); Landsjön i Bosgårdsviken 1968 (B. Fingalsson) = (7E3c 0501), sandbotten, 1989 (IB TsK, belägg i LD, !ThK), 2002 och 2003 (HT); Landsjön vid Stickelösa 1973 (B. Fingalsson i SVätt) = (7E3c 3026) 1980 (B. Fingalsson); Landsjön 100 m SO Säby 1977 (B. Fingalsson). Svarttorp Ylen vid Högstorp (7E2e 4118) 1989 (RC). Ödestugu Hokasjön 1989 (R. Lernedal i SVätt) = 200 m V Ulfstorp (6E6b 4031), sjöstrand, 1980 (RC), 1989 (RgL, belägg i LD, !P. Uotila).
Kalmar Dörby 1884 (H. G. Simmons i UPS).
Lessebo Hovmantorp Rottnen 100 m S Hovmantorps fotbollsplan (4F8b 4147) och vid Hovmantorps båtbrygga (4F8b 4131), strand, ca 1980 (båda RB).
Ljungby Annerstad Skeen (E. Hemberg enligt Brundin ms 1926). Berga Flårens sydligaste vik (5D2i 4-4-), sandstrand, 1990 (SS BrS, belägg i LD, inblandning på ark med E. triandra, bestämning P. Uotila 2005); Huljesjön i SO (5D2i 3630), strand av korttidsreglerad sjö, 1983 (IC, belägg hos JC); 75 m N Åby kraftstation (5D2i 1208), gyttjig damm, få ex 1983 (IC ThK, belägg i S). Ljungby Näs 1885 (O. H. Gadamer i S på ark med rödlånke Lythrum portula, bestämning P. Uotila 1974). Nöttja Exen (I. Christoffersson ms 1969b).
Markaryd Markaryd prästgård [= Ulvsbäck] (Scheutz ms).
Mönsterås Fliseryd sågverksdammen ca 1 km ovanför Fliseryd 1941 (G. Lohammar i UPS).
Nässjö Barkeryd 1865 (A. E. Löfgren i UPS), 1866 (F. Larsson i GB och LD, !P. Uotila 1974); prästgården (Scheutz 1871). Norra Sandsjö Sandsjöns norra vik (6E4h 2532), sandbotten, 1989 (TsK, belägg i OHN, !ThK).
Sävsjö Hultsjö 1910-talet (J. Pontén enligt Gaunitz 1928).
Tingsryd Urshult 1885 (J. Wickbom i LD och S, !P. Uotila 1974).
Tranås Säby Sommen 900 m SO Aggasgården (7F9a 1411), sandig sjö, ca 50 cm djupt, 1992 (JJ); Sommen 1200 m ONO Bredstorp (7F6a 4546), sandig grusig sjö, 1992 (JJ); Sommen 1200 m OSO Rödjedal (7F7a 3819), dyig/grusig sjö, 1992 (JJ); Sommen 600 m N Sjövik (7F6b 2409), sandig sjö, på ca 50 cm djup, rikligt 1992 (JJ, belägg i LD, !P. Uotila 2005); Sommen 300 m OSO Tismetorpet (7F8a 2022), grunt vatten på sediment, 1991 (JJ, belägg i LD, !P. Uotila 2005); Svartån 850 m SO Malingskog (7F7a 1027), dyig åkant, 1992 (JJ).
Valdemarsvik Tryserum Vindommen 200 m SO huvudbyggnaden till Skårsjö (7G8h 4825) 1982 (EkM).
Vimmerby Frödinge Yxern ca 100 m N om båtstället vid Gröpplesand 1974 (B. Danielsson i Vvik); Yxern 400 m N om Gröpplesand (6G9d 1-1-) (B. Danielsson 1979); Yxern vid Tillingsös V-strand (6G9d 1223) 1980-talet (BD) och en liten holme strax NV därom (B. Danielsson 1979). Locknevi Yxern 450 m SO Stora Älviken (stuga) (6G9d 3109), lerbotten i grund bukt, 1989 (BD).
Värnamo Fryele Hindsen (Forsander ms 1810a) = Hindsens strand vid Näsbyholm (Forsander ms 1816, Scheutz 1871), 1934 (E. G. Vretlind i S under namnet E. triandra, ombestämning G. Samuelsson 1935). Hånger Södra Fyllen i NO (5D5g 3543), sjöstrand, 1991 (JS, !ThK). Kärda Bossarydssjön vid Bossaryd (5D6h 4525), sjöbotten vid båtplats, 1992 (JH EtN LP, !ThK); Nästasjön (5D8h 1-1-), sandstrand, 1991 (JS, !ThK). Voxtorp Flåren 350 m VSV Eds herrgård (5E5a 4604), grund, ibland lerig eller gyttjig moränstrand, 1989 (IC); Flåren 350 m ONO Saltansö (5D5j 4338), sjöstrand, 1993 (TbW, !ThK).
Västervik Dalhem Patt vid kyrkan 1977 (B. Danielsson i S); Patt, O-sidan (7G5e 4625), grunt vatten, sandbotten, ca 1980 (BD, !ThK). Hjorted Långsjön V om Ankarsrum 1921 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Långsjön 200 m SO Basebo (6G8f 2246), dyig sjövik, ymnig 1985 (MW, belägg i OHN, BD, belägg i Vvik). Lofta Storsjön i SO-viken (7G4h 3804), grunt vatten, lerbotten, 1979 (BD, belägg i Vvik, !ThK 1980). Loftahammar Frisksjön 1300 m NV Mistekärr (7H4a 4129), 0,5 m djupt vatten, 1987 (BD MA, belägg i Vvik); Frisksjön 300 m SV Väländebo (7H5a 1422), sjöstrand, mineralsediment, 1988 (BD, belägg i Vvik). Odensvi prästgård 1862 (C. E. Liljestolpe i Oge); Kyrksjön 200 m NNV bygdegården (7G3e 3713), sandstrand, 1990 (BD). Ukna Mellby vid damm mellan Melby och Lermon, riklig 1949 (Stenar ms); Vindommen, andra bukten V om Storängskullen (7G9g 0136), grunt vatten, mineralsediment, 1987 (BD, belägg i Vvik). Västervik utan år (C. M. Nymans herbarium i S, !P. Uotila 1974). Västra Ed Storsjön i SO-änden (7G6h 1447), lerig sandstrand, 1990 (BD).
Växjö Aneboda Stråken, på 1 dm djup, 1930 (B. Åberg i UPS). Drev Böksholm (G. E. Hyltén-Cavallius 1880). Gårdsby Innaren vid Gasslanda 1921 (J. A. Z. Brundin enligt C. Mossberg ms, A. S. Trolander i LD, !P. Uotila); Kråkenäs 1882 (H. T. Scheutz i OHN), 1883 (G. Andersson i LD PerBrahe S och UPS, i LD S och UPS !P. Uotila 1974), 1894 (G. Köhler i S), 1897 (O. Köhler & G. Köhler i GB och LD, !P. Uotila 1974). Hemmesjö Åryd 1886 (Scheutz ms).
Älmhult Stenbrohult se primäruppgifter.

Osäkra uppgifter.
´Bolmen´ (I. Christoffersson 1988a, Jaldemark m.fl. 1990a, g); osäkert vad som avses, från Bolmen finns bara en enda konkret, ganska gammal uppgift, Ljungby Annerstad Skeen (se ovan). – Gislaved Kållerstad 250 m VSV Nyhem (5D6c 3116), bäck, 1980-talet (PUH); avvikande biotop, uppgiften bör bekräftas. Hultsfred Lönneberga 1930-talet (Lönwe 1980); bör bekräftas. Jönköping Gränna Bunn (Jaldemark m.fl. 1990c, 1990f); uppgiften gäller troligen förekomsten i en damm nedströms Bunn. Lekeryd/Öggestorp Stensjön (Jaldemark m.fl. 1990c, h); okänt vad som ligger bakom uppgiften. Kalmar Kalmar Kalmartrakten (Westerlund 1852b); Berga 1850 (Westerlund ms 1850); uppgifterna förefaller otroliga. Ljungby Annerstad Bolmen (I. Christoffersson 1979c); osäkert vad som avses, kanske en gammal uppgift om denna art från Skeen (se ovan), kanske skaftslamkrypa E. hexandra som dokumenterades från Bolmen i socknen på 1970-talet (se ovan). Markaryd Markaryd Tånnerydsdammen (I. Christoffersson 1988); oriktig uppgift – det är tretalig slamkrypa E. triandra som växer där. Vetlanda Lemnhult Trollebo skogsvårdsgård, få ex i bäcken vid Asklingskärret 1958–59 (Hallander 1959); tveksamt med tanke på biotopen. Växjö Furuby Fägerstad i ´Gatkällan´ (R. Moqvist ms 1937); tveksamt med tanke på biotopen.

karta