vattenveronika
Veronica anagallis-aquatica
Vattenveronika växer på närings- och basrik, oftast dyig jord. Arten anträffas på stränderna och ett stycke ut i vattnet vid åar, dammar, bäckar och vattenfyllda diken. I åar och bäckar växer den gärna i små utvidgningar, där flödet inte är för starkt. De enskilda förekomsterna är ofta inte särskilt långlivade.
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 20 rutor. Sällsynt i norra Småland, saknas i övrigt (åtminstone numera). – Ursprunglig.
Vattenveronikans existens i Småland har varit omdiskuterad, men att den finns i norr är nu väl belagt. För ett antal äldre uppgifter från mellersta Kalmar län saknas belägg; de tre lokalerna i Oskarshamn ifrågasattes av Rühling (1997). Från Kalmar och Torsås finns däremot herbarieexemplar, och i ljuset av detta skulle uppgifterna från länets mellandel också kunna vara riktiga. De har därför accepterats här. Under dessa förutsättningar är vattenveronika en av de arter som visar tillbakagång i landskapet.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kalmar län.
Funnen i 9 rutor; tidigare uppgifter från 20 rutor. Sällsynt i norra Småland, saknas i övrigt (åtminstone numera). – Ursprunglig.
Vattenveronikans existens i Småland har varit omdiskuterad, men att den finns i norr är nu väl belagt. För ett antal äldre uppgifter från mellersta Kalmar län saknas belägg; de tre lokalerna i Oskarshamn ifrågasattes av Rühling (1997). Från Kalmar och Torsås finns däremot herbarieexemplar, och i ljuset av detta skulle uppgifterna från länets mellandel också kunna vara riktiga. De har därför accepterats här. Under dessa förutsättningar är vattenveronika en av de arter som visar tillbakagång i landskapet.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kalmar län.
Första fynd
Tidigast noterad i slutet av 1700-talet från Tranås Säby Kopparps hage i källan (Ennes enligt Ljungh ms). – Först publicerad (om man bortser från mera uppenbart felaktiga uppgifter) av Moqvist (1848) från Kalmar Kalmar stads närmaste omgivningar.
Lokaler
Samtliga lokaler. Aneby Bredestad nära kyrkan där ån korsar vägen (7E2i 0737) 2006 (MgE); 500 m V Äng (7E2i 4026), dyig åstrand, 1988 (KR), 1989 (TF JJ, belägg i LD, !ThK), 1998 och 2000 (AK SC). Eksjö Hult Bruzaholm, Stolplyckan 1847 (Brogren ms 1848). Ingatorp Bruzaholm, Kvarnängen 1853 (Key ms 1854). Hultsfred Mörlunda Lundtorp i Storängen 1835 (F. A. Lundwall ms 1835). Jönköping Bankeryd (Nordenstam ms 1919). Gränna Prästekvarn (7E5d 1432), åkant, 1981 (BJ). Jönköping 1867 (A. Magnusson i S); söder om staden (F. Larsson enligt Scheutz ms). Månsarp mellan Norrgölen och Svartgölen (6D9j 0432), bäckutvidgning, ett 80-tal ex 1997 (HT), 10 ex 1999, 20 2000, 7 2001, 2 2002 och 0 2003 (allt HT); 100 m N Månsarpssjön 1949 (G. Bjurulf i LD); kring sex små åssjöar inom rullstensfältet 1/2 km OSO Taberg (G. Bjurulf 1950); där Tabergsån rinner förbi Tabergshyperiten (G. Bjurulf 1950); Tabergsån vid inflödet av Kåperydsån 1909 (W. Palmaer i S); Tabergsån 150 m NNV Månsarps station (6D8j 3513), åkant, 2002 (HT); 1430 m SV Tabergs station (6D9j 0115), ådamm, 1990 (LtS LaA NT), 20 ex 2001 och 2002, inga 2003 (HT). Kalmar Halltorp 1868 (S. J. Enander i S). Kalmar (jämför även primäruppgifter och osäkra uppgifter) 1895 (G. H. J. Dahl i S); Berga i mängd 1847 (Westerlund ms 1847). Åby Orrenäs 1919 (R. Sterner enligt Sterner ms 1). Nässjö Flisby 800 m VSV Hammersberg (7E1i 2748), obetad ängsmark vid källbäck, 1995 (IB TsK); 300 m OSO Skedhemmet (7E1i 3943), bäck, 60 ex 2001 och 2002 (IB); Sunneränga (7E1i 4342), bäck, 1997 (HT); Vibäck (7E1i 3146), bäck, 1992 (IB TsK, belägg i LD), 5 ex 1994, 7 ex 1997, inga 2000, 2001 eller 2002 (IB). Oskarshamn Döderhult Forshult (L. Cederkvist enligt Sterner ms 1). Misterhult Virkvarn i ån (Sterner 1933). Oskarshamn (Österman ms 1863). Torsås Torsås Karsbo 1898 (A. Ahlqvist i GB). Tranås Linderås 650 m SO Uddarp (7E5i 3120), åkerdike, 1991 (JJ), 80 ex 1994, 70 ex 2000 (JJ); 520 m V Vätinge (7E5i 4632), dike, 2006 (JJ). Säby 1200 m VSV Höckle (7E6i 0032), näringsrik åkant, 1 ex 1991 (JJ), ej 1994 eller 2000 (JJ); Kopparp se primäruppgifter; 100 m SV Vätinge (7E5i 4636), dike, 1990 (GW OS, !ThK), 2 ex 1994, inga 2000 (JJ). Vimmerby Locknevi allmän i diken 1819 (Wiede ms 1819). Vimmerby (Lund 1863). Västervik Ukna Storsjö vid Storån (7G7g 2-2-) 1977 (EG). Västrum Västrum i ett dike i trädgården, 1836–37 (Ingeström ms 1837). Överum Herrängen, dike, 1830 (Cederschöld ms 1831). Åtvidaberg Gärdserum ca 1 km VNV Falerums station, vid bäckflöde till Storån, 1949 (Stenar ms); Falerum vid bron över Storån (7G9e 1738), fors, 1981 (EkM), 1986 (BD, belägg i Vvik, !ThK 1986).
Osäkra och oriktiga uppgifter. Elias Fries (1825–26) betonade att vattenveronika saknas i västligaste Småland, vilket har tolkats som att han ansåg att den förekom i östra Småland. Väl under inflytande av detta skrev Sjöstrand (1863) att den fanns ´här och där´ i Kalmar län, en uppgift som ifrågasattes av Scheutz (1863): ´högst sällsynt i norra delen, om den verkligen finnes. Jag har ej sett den i Småland, och Stud. E. V. Ekstrand har meddelat mig, att han ej heller sett den i Kalmarlän´. – Enligt Goldkuhl & Westerlund (1851) mer eller mindre allmän i ´Smålands högtrakter´, varmed avsågs området sydost om Vetlanda; ej sant. – Allbo härad i Kronobergs län (Wieselgren 1844–46); grundlös uppgift.
Hultsfred Mörlunda Ryningen (A. Larsson 1976); uppgiften kräver bekräftelse. Kalmar Kalmar allmän (Westerlund 1852b); åtminstone en stor överdrift, men ett senare belägg finns (se ovan). Växjö Öja Helige å, vid Snuggeströmmen (Angser 1974); troligen felbestämning.
Osäkra och oriktiga uppgifter. Elias Fries (1825–26) betonade att vattenveronika saknas i västligaste Småland, vilket har tolkats som att han ansåg att den förekom i östra Småland. Väl under inflytande av detta skrev Sjöstrand (1863) att den fanns ´här och där´ i Kalmar län, en uppgift som ifrågasattes av Scheutz (1863): ´högst sällsynt i norra delen, om den verkligen finnes. Jag har ej sett den i Småland, och Stud. E. V. Ekstrand har meddelat mig, att han ej heller sett den i Kalmarlän´. – Enligt Goldkuhl & Westerlund (1851) mer eller mindre allmän i ´Smålands högtrakter´, varmed avsågs området sydost om Vetlanda; ej sant. – Allbo härad i Kronobergs län (Wieselgren 1844–46); grundlös uppgift.
Hultsfred Mörlunda Ryningen (A. Larsson 1976); uppgiften kräver bekräftelse. Kalmar Kalmar allmän (Westerlund 1852b); åtminstone en stor överdrift, men ett senare belägg finns (se ovan). Växjö Öja Helige å, vid Snuggeströmmen (Angser 1974); troligen felbestämning.
