taggsallat
Lactuca serriola
Taggsallat, som växer på torr, naken, helst grusig eller sandig jord, påträffas på väg- och gatukanter, spår- och hamnområden, jordhögar, ladugårdsplaner, utfyllnadsmark och tippar. Arten är ursprunglig i stora delar av Europa men inkommen i Sverige först i slutet av 1700-talet. Till Kalmar, som var en av de platser den först nådde, kom den med barlast; en tidsmässigt ganska sammanhängande följd av belägg visar att arten funnits i staden sedan dess.
Den vidare spridningen gick till en början långsamt. År 1907 uppträdde växten i Hultsfred Mörlunda och ungefär samtidigt i Oskarshamn Oskarshamn (där den blev nämnvärt spridd först i slutet av 1980-talet). Kring 1950 sågs den i Växjö Växjö och i slutet av 1960-talet i Jönköping Skärstad och Åtvidaberg Gärdserum. Huvudmassan av dagens lokaler har upptäckts under och efter inventeringen – exempelvis var arten okänd i Tranås Säby före 1991 men är nu vanlig åtminstone i Tranås stad. Spridningen, som huvudsakligen sker med väg- och järnvägstransporter, har alltså i huvudsak ägt rum efter år 1960.
I vår flora är taggsallat det bästa exemplet på en kompassväxt, dvs. en art, vars blad är ställda lodrätt i riktningen norr–söder.
Funnen i 120 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Ganska sällsynt i östra Småland, sällsynt i resten av landskapet. – Sentida kulturföljeslagare.
Den vidare spridningen gick till en början långsamt. År 1907 uppträdde växten i Hultsfred Mörlunda och ungefär samtidigt i Oskarshamn Oskarshamn (där den blev nämnvärt spridd först i slutet av 1980-talet). Kring 1950 sågs den i Växjö Växjö och i slutet av 1960-talet i Jönköping Skärstad och Åtvidaberg Gärdserum. Huvudmassan av dagens lokaler har upptäckts under och efter inventeringen – exempelvis var arten okänd i Tranås Säby före 1991 men är nu vanlig åtminstone i Tranås stad. Spridningen, som huvudsakligen sker med väg- och järnvägstransporter, har alltså i huvudsak ägt rum efter år 1960.
I vår flora är taggsallat det bästa exemplet på en kompassväxt, dvs. en art, vars blad är ställda lodrätt i riktningen norr–söder.
Funnen i 120 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Ganska sällsynt i östra Småland, sällsynt i resten av landskapet. – Sentida kulturföljeslagare.
Första fynd
Tidigast angiven från Kalmar Kalmar ´på vallarne´ av Liljeblad (1792). Liljeblad använde namnet L. virosa, vilket senare (Liljeblad 1816) korrigerades till L. serriola.
Lokaler
Lokaler i Kronobergs och Jönköpings län. Alvesta Alvesta station (5E1e 3739), spårområde, 2000 (ÅR). Blädinge 600 m SSV Näshult (5E0e 1200), banvall, litet bestånd, 1986 (ÅW). Skatelöv Lövås (4E7d 1706), hage, 2 ex 1991 (StJ). Jönköping Huskvarna Bergsgatan 3 (7E1b 3644), rasbrant, 1991 (MgE TsK IB); Sanda skola (7E1b 2729), skräpmark, 1989 (EC TJ GlJ TbW). Jönköping 1,1 km SV Ekhagskyrkan (7E1b 1400), skräpmark, 2003 (MtS AsB); Rosenlund (71b 2211), järnvägsslänt, 1976, 1978 (RC R. Granberg); Österängen (7E1b 2416), dike, 1978 (C R. Granberg). Ljungarum 600 m OSO Gräshagskyrkan (7E1a 0412), utfyllnad, 1982 (S. Pettersson). Rogberga 800 m SO Ingaryd (6E9c 4210), skräpmark, 1988 (RgL). Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972); 500 m VSV Edeskvarna 1974 (B. Fingalsson). Ljungby Ljungby Bredemad (5D1h 0704), soptipp, 2000 (B. Nilsson m.fl. 2001). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 2004 (E. Ljungstrand m.fl.). Tranås Adelöv Platsen 500 m OSO den östra gården (7E6g 2532), grustäkt, enstaka 2003 (JJ); Vallstorp, sydöstra huset (7E6g 1944), nygrävd yta på tomt, 2003 (JJ). Linderås Hulan 350 m V det västra huset (7E6i 1605), grusslänt nära åker, 2003 (JJ); 100 m SSV Sjöarps fyrvägskors (7E6h 2236), jordhög intill tomt, 2006 (JJ). Säby många lokaler särskilt i Tranås stad. Vetlanda Karlstorp 400 m VNV Ramsebo (6F4g 1218), jordhögar, 1989 (LtS TM LP; belägg samlat av TM i OHN). Myresjö 500 m V Drakulla (6F2a 2135), grustag, 1990 (KtE). Vetlanda Vetlanda elverk (6F3b 1415), grusmark i tomtgräns, 1997 (TM, belägg i OHN). Värnamo Värnamo Smultronvägen 35–37 (5D8j 0402), gräskant vid nyanlagd cykelväg, 1993 (LP, belägg i LD). Växjö Växjö stationsområdena (Söderberg 1954). Ör Fagerås (5E5f 2141), 1990-talet (IgA RB IC). Älmhult Göteryd Delary ca 350 m VSV till SV punkt 110,42 (4D4h 0109), omrörd mark, i gräs, 1981 (SK). Virestad Näranshult, norra gården vid ladugårdens södervägg (4E3a 3723) 1987 (JEH).
Lokaler kända före 1978. Hultsfred Virserumsområdet ´borta sedan 7–8 år´ (Stenstorp & Nelin 1976). Mörlunda Haddetorp 1907 (G. Ström i Emdal). Jönköping Rosenlund se ovan. Skärstad se ovan. Kalmar Kalmar se ovan. Oskarshamn Oskarshamn ´tagen en gång vid hamnen´ (Köhler ms 1917). Växjö Växjö se ovan. Åtvidaberg Gärdserum Båtsjön (järnvägens tryckbank N om Kvistrum) 1968 (E. Almquist ms 1975).
Lokaler kända före 1978. Hultsfred Virserumsområdet ´borta sedan 7–8 år´ (Stenstorp & Nelin 1976). Mörlunda Haddetorp 1907 (G. Ström i Emdal). Jönköping Rosenlund se ovan. Skärstad se ovan. Kalmar Kalmar se ovan. Oskarshamn Oskarshamn ´tagen en gång vid hamnen´ (Köhler ms 1917). Växjö Växjö se ovan. Åtvidaberg Gärdserum Båtsjön (järnvägens tryckbank N om Kvistrum) 1968 (E. Almquist ms 1975).
