ryl
Chimaphila umbellata
Ryl växer på torr eller frisk, humusrik jord, oftast på ett underlag av grus, sand eller mo. Man påträffar den i gles, mossrik, helst gammal barrskog, särskilt i ristallskog men ibland i blåbärsgranskog. Bland följeväxterna märks grönpyrola Pyrola chlorantha och knärot Goodyera repens, någon gång purpurknipprot Epipactis atrorubens. Arten är störningsgynnad och växer gärna vid stigar, gamla kolbottnar, sjösänkningsmark och på andra ställen, där marken blottlagts så att fröna kunnat komma ner till mineraljorden och gro. Å andra sidan är den känslig för exponering och överlever inte på hyggena.
Rylen uppträder oftast i små bestånd och blommar inte på alla lokaler. I skogsbruket hotas den av kalhuggning och expanderande gräsväxt samt av att trädbestånden tillåts bli alltför täta. Den missgynnas av att skogsbetet så gott som upphört.
Funnen i 155 rutor; tidigare uppgifter från 151 rutor. Ganska vanlig inom delar av Hultsfred och Vimmerby, ganska sällsynt i övrigt i östra Småland. Saknas i nutid längst i väster, i resten av landskapet sällsynt. – Ursprunglig.
Rylen betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Rylen uppträder oftast i små bestånd och blommar inte på alla lokaler. I skogsbruket hotas den av kalhuggning och expanderande gräsväxt samt av att trädbestånden tillåts bli alltför täta. Den missgynnas av att skogsbetet så gott som upphört.
Funnen i 155 rutor; tidigare uppgifter från 151 rutor. Ganska vanlig inom delar av Hultsfred och Vimmerby, ganska sällsynt i övrigt i östra Småland. Saknas i nutid längst i väster, i resten av landskapet sällsynt. – Ursprunglig.
Rylen betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Ryl behandlas i ett tidigt manuskript av Linné (ms 1729) under namnet Pyrola frutescens Arbute folio [dvärgbuskartad pyrola med blad som Arbutus]; den växte ´wid Gotusa i skogen [Alvesta Skatelöv Gottåsa]´. – Publicerad i Flora svecica (Linné 1745a): ´i mycket gamla, mycket skuggiga och ödsliga skogar [in sylvis antiquissimus umbrosissimus desertique], särskilt i Uppland och Småland, men sällsynt.´
Bygdenamn och bruk
stå upp och gå (Högsby; J. Christoffersson ms 1993b).
Lokaler
Aktuella västliga lokaler. Alvesta Skatelöv Bjurkärr (4E5g 4-0-) (Nicklasson 1984). Vislanda 500 m SO Remmatorp (4E9c 1610), torr lavtallskog, ca 100 ex 1988, 27 ex 1995, 17 1996 och 4 1997 (allt ÅW); 600 m SO Remmatorp (4E9c 1711), lavtallskog, 47 ex 1996, 38 ex 1997 (båda ÅW). Aneby Frinnaryd 600 m V Nerbyn (7E4i 2916), torr barrskog, 1983 (HS), ej senare (HS). Eksjö Eksjö 500 m VNV Bållebo (6F9b 4833), bergbrant på hygge, 1985 (RL), ej 1995 (AK SC); 450 m N Tannholmen (6E8j 1002), tallbevuxen grusås, östra sidan, 1985 (AK), 20 ex 1998 och 2001, 23 2002, 33 2003, 49 2004 och 67 2005 (allt AK SC). Hult 350 m OSO till S Sjövik (6F8b 3646), tallbevuxen grusås vid sjön, 200 ex 1996 (AK), 200 ex 2000 och 2001, 250 2002, 284 2003, 450 2004 och 474 2005 (allt AK SC). Ingatorp 1300 m N Holmen (6F7e 4507), gles tallskog, 1988 (AK GT), ej 1995 (S.-E. Johansson). Mellby 400 m N Backstugan (6F5c 3442), barrblandskog på grusås, 1990 (RL), 400 ex 1995 och 1998, 300 1999 och 2002, 175 2003, 216 2004 och 150 2005 (allt RL). Jönköping Norrahammar 500 m NV Norra Skogslund (7D1j 2028) 1978 (SgJ). Ljungby Ryssby 280 m V Bromsaboda (5E0a 4109), barrskog, vägkant, 13 ex 1997 (KW),2 1998, 58 2002, 62 2004, 37 2005 (allt KW); 450 m VNV till V Hässlebacken (5E0a 0438), gammal barrskog, 1980-talet (IC), ej 1996 (IC) eller 2004 (KW). Tingsryd Tingsås Iremåla 200 m ONO nordligaste gården (4E3j 4606), torr skogsbacke, 1989 (KI); Tingsmåla göl (4E3j 2-4-) (I. Christoffersson 1990b); 150 m V Ygdens S-spets (4F3a 3003), högt i blockig granskogsbrant, 1984 (ThK). Urshult Grönteboda 500 m NV västra gården (4E1h 1535), barrskog, 1983 (JEH, !ThK), 16 ex 2004 (JEH G. Gustafsson); Midingstorp, intill Gröntebodaån (4E1h 2337), barrskogsbeväxt grusås, 1997 (J. Svensson), 100 ex 2004 (JEH G. Gustafsson). Tranås Linderås 800 m OSO Runö (7E6h 3628), torr tallskog, 1982 (BN ABC MLN MS), ej sedd 1999 (JJ). Säby 500 m VSV Aspa (7F6a 2735), torr tallskog, 1983–84 (KR), ej sedd 1996 eller 1999 (JJ); V om Illern (7F6a 1-2-), rullstensås (Rönning 1996); 200 m V Pukaberget (7F8a 2408), torr tallskogsslänt, före 1982 (KR), ej sedd 1996 eller 1999 (JJ); 600 m ONO Rås (7F6a 1529), torr, tallskogsbevuxen ås, 1983–84 (KR), ej sedd 1999 (JJ); 1200 m SV Sibbarp (7F6a 4022), stenig tallskogsslänt, 1993 (TF) 20 ex 1999 (JJ); 700 m O Trappan (7F7a 2816) ca 1982 (KT KR), ej sedd 1999 (JJ). Vaggeryd Byarum 350 m NV Grytås (6D4i 4826), tallskogshöjd, 1987 (TJ KJ BOH JaJ), 30 ex 1996, 1998 och 2004 (H. Boberg). Vetlanda Bäckaby Nabben (5E9j 2416), gles tallskog, 1980 (JF), 8 ex 1997, 5 2000, 4 2002 och 3 2004 (allt LsA). Korsberga 400 m NO Byestad (6F1c 0308), barrskogsbryn, nära tomtgräns, 1990 (GS), ej sedd 1995 (GS) eller 2002 (MM). Nävelsjö Fåranäsets NO-del (6E4j 0117), tallskog, ymnigt 1991 (IB TsK JW PeW), 7 ex 1994, 19 1996, 30 1999 men 0 w004 (allt KlE). Ramkvilla 900 m OSO Sågen (5F8a 0630), tallskog 1983 (TF), troligen utgången 1993 (hygge; TF), ej sedd 1994–2004 (LsA). Värnamo Fryele 550 m NO Pellabo (5E9b 3318), skog, kolbotten, 1987 (JS), 200 ex 2004 och 2005 (D. Göransson). Värnamo O om Hörle (6D0j), tallhedsskog (Länsstyrelsen i Jönköpings län & Jönköpings länsavdelning av Svenska kommunförbundet [1981]). Växjö Hemmesjö 500 m NNO Hårsjön (5E1j 1731), tallskog, 1980-talet (CM), ej sedd 1995 (AvG KP). Älmhult Stenbrohult 1450 m OSO till O Bokelund (4E4a 4034), f.d. sjöbotten, tallskog, riklig på 0,3 hektar 1990, sparsam 2003, utskuggad av granar (SG. Nilsson & I. Nilsson 2004).
