Knagglestarr växer på fuktig eller ibland våt, näringsrik och helst kalkrik mark. Arten, som gynnas av rörligt markvatten, växer främst i fuktstråk i örtrik löv- och granskog, i strandkärr vid bäckar och åar och i rikkärr. Dessutom uppträder den gärna på störd mark, exempelvis i diken, vid stigar och dammar.
Första fynd
Variation
Utbredning
Funnen i 283 rutor; tidigare uppgifter från 90 rutor. Vanlig i höglandets norra och centrala delar, i resten av norra Småland sällsynt, saknas nästan helt i landskapets södra hälft. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydliga utposter.
Alvesta Blädinge 1870 (J. Hjelmgren i S). Västra Torsås Sunnerön 1860-talet (H. A. Sjöblom i GB).
Gnosjö Kävsjö 200 m NNV Hädinge soldattorp (6D0h 1237), fuktäng, 1989 (GS); 200 m N Kävsjö kyrka (6D1h 1115), dike i betesvall, 1987 (GS TJ).
Hylte Femsjö se primäruppgifter och osäkra uppgifter.
Kalmar Hossmo 1946 (B. O. Jungstedt i GB); Hossmo sjöhage 1887 (H. G. Simmons i GB). Ryssby 800 m N Askaremåla (5G1f 2820), buskmark, betesmark, dike, 1990 (SvJ GhJ, belägg i LD).
Ljungby Berga Hörda (F. Hård enligt Hård ms 1924).
Värnamo Fryele 400 m NO Earyd (5D9j 3049), ängsmark, 1982 (EtN).
Växjö Aneboda Aneboda försöksstation (E. Haglund 1911). Asa Öamossen, kärrdråg, 1967 (IC, belägg pressat av JC i UPS och JC:s herbarium). Dädesjö 1920-talet (C. Svensson i BSvens). Sjösås Sjösås äng, fuktig gräsmark, 1956 (S.-A. Åberg i OHN). Ör 1 km N Örsholm, lövskog, 1955 (B. Saarsoo i GB).
Osäkra uppgifter.
Namnet C. flava användes särskilt i äldre tid kollektivt (innefattande grönstarr och ärtstarr C. demissa och C. viridula). Om ej annat anges är detta orsaken till att följande uppgifter ej godtagits.
Alvesta Skatelöv (Scheutz 1875); Grimslöv, Vrankunge och andra ställen (Vranke & J. E. Strandmark ms 1921). Gislaved Reftele Erlandsbo 1914 (F. Jonsson 1915). Ås Agnsjön 1975 (Lagerlöf 1975). Gnosjö Kävsjö Kävsjön, på sjöbotten efter sjöns sänkning (Allvin 1852); Store Mosse, 1960-talet (O. Fiskesjö m.fl. 1995). Hylte Femsjö i kärren (T. M. Fries 1852); Femsjö byns intag 1810 (E. Fries ms 1810c); Färgens stränder (E. Fries ms 1810a); uppgifterna avser troligen bara till ringa del den verkliga C. flava. Kalmar Kalmar (Sjöstrand ms 1831, Westerlund 1852b). Markaryd Hinneryd Tannsjö, Hultasjön (4D4c 1048), kärr, 2001 (HT); ej godtagbart utan belägg. Traryd Strömsnäsbruk 1958 (J. Johansson i LD); feletikettering. Nybro Madesjö Flerohopp, i maderna utmed ån 1818 (Forsander ms 1812–20). Örsjö Toresbo 1940-talet (Nyström ms); troligen felbestämning. Oskarshamn Oskarshamn, stränder av skogskärr (Österman ms 1863). Tingsryd Väckelsång allmän, 1920-talet (B. Svensson 1994). Tingsryd Älmeboda allmän (Elmquist ms 1874). Uppvidinge Lenhovda (A. Alms herbarium enligt Lindstam 1948); troligen felbestämning. Nottebäck Klavreström (J. A. Z. Brundin enligt Hård ms 1924); troligen felbestämning. Vaggeryd Hagshult Målen och Packebo, båda 1815 (Forsander ms 1812–20). Åker vid ån 1811 (E. Fries ms 1811b). Värnamo Fryele Mjöhult i mosslaggarna, 1822 (Forsander ms 1821–60). Värnamo i mossen vid Lindstad spänger 1811 (E. Fries ms 1811b); Vallerstad 1869 (H. Fogelin i Finnved); troligen feletikettering; Västhorja (B. Nilsson enligt Hård 1920). Västervik Hjorted Strandbo (Östberg ms 1867). Västervik tämligen allmän (C. Pleijel enligt Hård ms 1924); troligen felbestämning. Växjö Bergunda (C. Lindman enligt Hård ms 1924), 1926 (B. Svensson i BSvens); troligen felbestämning. Växjö 1810 (E. Fries ms 1810b, ms 1811a), 1811 (Forsander ms 1811), 1812 (Forsander ms 1812–20); Kvarnahagen (Scheutz 1878); Södresjöns stränder (E. Fries ms 1810b, ms 1810c, Forsander ms 1812–20); Vellebroar (E. Fries ms 1811b).
