oxtunga
Anchusa officinalis
Oxtunga uppträder på torr, grusig eller sandig jord med sparsamt växttäcke, helst i soliga lägen. Lokalerna är oftast banvallar, vägkanter, grusplaner, grustag eller skräpmark. Man kan även finna växten på grusåsar och backar. Den kunde på 1800-talet, som primäruppgiften antyder, vara ett besvärligt ogräs i sandiga åkrar. Förekomster i hamnar och på andra platser, där varor lastas om, representerar troligen i en del fall sentida införsel.
Funnen i 291 rutor; tidigare uppgifter från 141 rutor. Ganska vanlig i östra Småland, i Emåns dalgång och närmast öster om Vättern, i övrigt sällsynt (längst i väster mycket sällsynt). – Gammal kulturföljeslagare.
Funnen i 291 rutor; tidigare uppgifter från 141 rutor. Ganska vanlig i östra Småland, i Emåns dalgång och närmast öster om Vättern, i övrigt sällsynt (längst i väster mycket sällsynt). – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Tidigast angiven av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping, där den växte ´uti wårsäden och in ruderatis´.
Variation
Arten har normalt mörkblå blommor; former med ljusblå eller vita blommor är sällsynta. Rödblommig oxtunga är funnen i Västervik Västervik Lucernahamnen (7H0a 3617) 2002, RK, belägg i OHN, !ThK).
Lokaler
De västligaste lokalerna. Hylte Femsjö i en åker 1859 (O. G. Blomberg i brev till E. Fries enligt Hård ms 1924). Ljungby Hamneda kyrkogård (Scheutz 1864). Ljungby 300 m SSO kyrkan (5D0h 2109), banvall, 1980-talet (IC). Vaggeryd Tofteryd 1,4 km NO Högabråten (6D3j 1726), igenfyllt grustag, 1987 (LtS). Åker Gisslaköp (6D4h 1438), trädgårdskant och åkerren, 1985 (LtS). Värnamo Fryele Näsbyholm (Forsander ms 1810b) = Näsbyholms trädgård, locis ruderatis [på skräpmark] (Forsander ms 1816). Kärda 1868 (H. Fogelin i Finnved, !ThK). Värnamo tillfällig (S. Mattsson enligt Hård ms 1924). Älmhult Älmhult (A. Hall enligt Hård ms 1924); 100 m N Södergatan (4D3j 4721), grusig bangård, 1985 och 1990 (JEH).
