Dvärgbjörk är en nordlig art, som växer på näringsfattig torv. På mossarna i väster är den vanligast i kantskogarna. I de små tallmossarna österut kan den någon gång täcka hela ytan, men den är oftare begränsad till mindre partier. Arten förekommer även i kärr, särskilt vid myrgölar, i laggar och dråg (där ibland i mycket stora bestånd) samt i fuktiga skogar, särskilt i övergången mot myrar.
Ett antal lokaler mellan och utanför de tre kärnområdena verkar ha gått förlorade, sannolikt på grund av dikning. Om de osäkra lokalerna nedan faktiskt är korrekta måste denna tillbakagång sägas vara omfattande.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 259 rutor; tidigare uppgifter från 248 rutor. Vanlig inom tre områden: kring Lidhult och Vrå i sydväst, inom triangeln Algutsboda–Växjö–Åseda samt från Gislaved och Villstad till Sävsjö. Ganska sällsynt eller sällsynt i resten av västra, södra och centrala Småland, saknas (i nutid) längst i norr och öster. – Ursprunglig.
Lokaler
Lokaler i söder och öster.
Emmaboda Vissefjärda 1100 m VNV Loamålen (4F5i 3808), tallmosse, bland skvattram, 1993 (ThK, belägg i LD); 900 m NO Lövemålen (4F6i 1006), liten naturlig tallmosse, 1986 (ThK, belägg i S).
Hultsfred Vena 600 m NO Basebo (6G4b 2548) 1974 (G. Bruce, belägg hos finnaren), 1980 (GB); Hagelhorva (6G4d 2038), 1985 (IJ, belägg i Emdal); 500 m NNO Vakthem (6G5c 3224), 1980 (IJ, belägg i Emdal), 1983 (IJ); 800 m NNO Verslund (6G4d 2041), 1983 (IJ).
Högsby Högsby 1917 (A. Johansson i OHN), Lillsjödal, 1946 (L. Bolander i LD); Skräddarekammaren (5G7d 0831), 1990 (JC, belägg hos finnaren).
Lessebo Ljuder 1862 (Engdahl i S), 1902 (G. R. Elgqvist i LD och UPS) = ´mellan kyrkan och Grimsnäs gård nära vägen till Långasjö´ (G. R. Elgqvist i brev enligt Hemberg 1937) = ´vid stranden av Ljudersjön´ (E. Elgqvist 1938).
Nybro Bäckebo Sörevik (Nettelbladt 1973) = 200 m SV Sörevik (5G3d 0727), myrkant, 1989 (JC).
Oskarshamn Kristdala Malghults gölar 1933 eller tidigare (L. Cederkvist i OHN), sannolikt = Ramsdale göl, södra sidan (6G2f 1524), skvattramtallskog, 1985 (ÅR, belägg i LD och OHN).
Tingsryd Linneryd (Kroon enligt Elmquist ms 1871); ej så långt från Bastanäs, enstaka (F. Hård enligt Hård ms 1924), Bastanäs (Mobrand ms 1932); Svartabäck (Holmqvist enligt Scheutz ms, Scheutz 1871), ´af mig återfunnen´ (Hemberg 1937), troligen = 250 m NNO Flyets göl (4F4c 4829), dikad, uttorkande tallmosse, två små ex 1984 (ThK, belägg hos finnaren). Södra Sandsjö 400 m SSO och 500 m S Skärsrås (4F1c 3125, 2924), tallsumpskog, 1984 (ThK). Tingsås Djuramåla, Jostagården 1956 (T. Johansson i OHN); 250 m ONO Ekedal (4E2j 1141), dikad, igenväxande tallmyr, 1986 (SK); Långasjömåla 150 m S Lövingsholm (4E0j 3611), kraftledningsgata i tallmosse, 1988 (JEH LR). Urshult Aramo (N. J. Scheutz enligt Leffler 1866).
Vimmerby Locknevi SV om Ekegöl (7G1d 4-3-), mosse, 1980-talet (AnK); Stormossen vid Aspnäset (Lund 1863); Venefall, myr, 1949 och 1950 (G. Rask resp. H. Stenar enligt Stenar ms) = 800 m S Vrå (7G1c 3648), tallmosse, ca 1985 (SM); Åninge ca 1945 (Westberg enligt Danielsson ms). Tuna (Scheutz 1862, F. Kruuse enligt Hemberg 1937); Lomgöl 1977 (NOH); 1800 m SO Mjöshult (6G5d 1947), tallmosse, ca 1984 (SM); Väderum (Bäckström enligt Sjöstrand 1863), troligen = Äsperyd 1854 (Hammarskjöld ms 1854), nära torpet (F. Kruuse enligt Hemberg 1937).
Västervik Blackstad (Scheutz 1862); 500 och 700 m O Grindbo (7G2e 1334, 1535), 1969 (Bruce ms 1, belägg från den senare lokalen hos finnaren), 1977 (GB); Trästad 1863 (C. E. Liljenstolpe i Oge). Hallingeberg 1857 eller tidigare (Scheutz enligt Hård ms 1924); 400 m SSO Kiltebo, dike i skogsmosse, 1970 (Bruce ms 1), ej återfunnen 2003 (GB); Tvättgöl 500 m SV Kiltebo (7G2e 1439), kring gölen, 1970, 1982, 2003 (GB). Hjorted Gissebo 1864 (J. P. Johansson i LD); mellan Alstorp och Vilan SO om kyrkan och sjön Hjorten, 1910 (Stenar ms), troligen = ovan Kvarnbro (H. Stenar enligt Hård ms 1924).
Åtvidaberg Gärdserum Forsaström 1909 (A. Hülphers i LD och S).
Älmhult Hallaryd Kruseböke N om Krusasjön (Hemberg 1937); Starsholma Östregård vid Gölamyren (Hemberg 1937). Härlunda mellan Karlstorp och Spjutaretorpet (Hemberg 1937); Trollaboda 500 m SV gårdarna (4E2e 3634), tallmyr, 1991 (JEH). Stenbrohult (E. Fries ms), 1847 (T. M. Fries ms 1849), ca 1850 (E. Eriksson i S), 1887 (T. M. Fries i UPS). Virestad Boön 1915 (D. Hallengren i OHN); Degerön (Hallengren enligt Hård ms 1924, Hemberg 1937); Fosterkulla (Hemberg 1937); Kistiga (Hallengren enligt Hård ms 1924, Hemberg 1937); Kvarnstorp (Hemberg 1937); Låkan (Hemberg 1937); Sedingehult mellan Virestadsjön och sjön Steningen (Hemberg 1937).
Osäkra uppgifter.
Följande uppgifter, utanför dvärgbjörkens nuvarande utbredningsområde, rapporterades till Eugen Hemberg och publicerade av honom (Hemberg 1937). De kräver bekräftelse eftersom uppgiftslämnarna i övrigt är okända och belägg saknas. – Högsby Högsby flerestädes. Kalmar Förlösa. Båda Blomqvist enligt Hemberg (1937). Ljungby Vrå Abbeshult. Markaryd Traryd Tärnhult. Båda L. M. Rydeman enligt Hemberg (1937). Nybro Madesjö på gränsen mellan Agebo och Svalehults byar (Blomqvist enligt Hemberg 1937). Oskarshamn Kristdala ´Ramsdale- och Älggölarna´ (Sune Andersson ms 1971b); arten finns inte vid Älggölarna. Älmhult Göteryd Gösköp; Käskhult; Ljunggårdsköp (alla L. M. Rydeman enligt Hemberg 1937).