trädgårdsportlak
Portulaca sativa
Mer information om arten
Trädgårdsportlak skiljer sig från vildportlak genom att vara större, grövre och mera upprätt och genom att fröna är 1–1,5 mm i diameter (hos vildportlak 0,5–1 mm). Den odlades förr som sallatsväxt. På senare år har den åter kommit i handeln och även börjat uppträda som förvildad.
Det finns uppgifter om odling av portlak i tre tidiga småländska handskrifter (Forsander ms 1809c, ms 1811 och E. Fries ms 1810), från resp. Värnamo Fryele, Växjö Växjö och Hylte Femsjö. Dessa uppgifter (och primäruppgiften) avser sannolikt trädgårdsportlak.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. – Tillfälligt förvildad.

Första fynd

Först noterad 1810 av Elias Fries i Hylte Södra Unnaryd. I dagboken skrev han: ´På åkerrenarna i gärdet fans ... Portulaca oleracea, hvilken äfven växte vid Dynghögarna i byen´ (E. Fries ms 1810c). – Ej tidigare publicerad från landskapet.

Lokaler

Samtliga lokaler. Hylte Södra Unnaryd se primäruppgift. Ljungby Kalmar Moskogen (4G7e 0-2-), soptipp, 2002 (BtN, belägg i S, !ThK), 2004 (HyG, belägg i S, !ThK), 2005 (A. Svenson). Oskarshamn Oskarshamn Havslättsbadets P-plats (6G0i 0402), hög med gatsopor, 2003 (belägg i OHN, bestämt till underart av ThK 2005). Tranås Säby Norrabytippen (7F7a 2019), kompostanläggning, 2000 (A. Svenson i S, !ThK). Västervik Västervik tippen O om speedwaybanan (7G1j 0117), mycket sandig, hård mark, 2004 (RK, belägg i OHN, bestämt till underart av ThK 2005).