sandsvingel
Festuca polesica
Mer information om arten

Denna tätt tuvade art påminner om hårdsvingel F. brevipila men har grågröna blad och skottbaser omslutna av långa, tjocka, vitaktiga döda bladslidor. I Smålands närområden finns den vid eller nära havet i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Den växer i torr, öppen sand och är framträdande i den så kallade sandstäppen på kalkrik mark i Skåne och på Öland (arten är dock inte bunden till denna vegetationstyp). Arten borde ännu kunna finnas i de sandiga, varma markerna söder om Vassmolösa; den har inte blivit tillräckligt eftersökt under inventeringen.

Första fynd

Funnen 1923 av N. Blomgren S om Vassmolösa i Kalmar Ljungby. Belägg i LD och S (som F. sabulosa, det då brukliga namnet). – Först publicerad av Hylander (1953); egendomligt nog saknas uppgiften hos Holmberg (1926).

Utbredning

Inga aktuella uppgifter; 1 tidigare lokal (se primäruppgifter). – Sannolikt bofast.

Lokaler

Oriktiga uppgifter. 
Eksjö Hässleby Hässleby sanatorium 1917 (Vallquist ms 1917); uppgiften avser troligen hårdsvingel F. brevipila. Nässjö Nässjö (O. M. Samsjö enligt Scheutz ms under namnet F. glauca); artgränserna i släktet var ännu oklara på Scheutz’ tid, och det är inte troligt att denna kustbundna art skulle ha vuxit på höglandet. Vimmerby Locknevi prästgården bland stenar i Alhagen 1821 (Wiede ms 1822 under namnet F. glauca); troligen grundas uppgiften på någon form av fårsvingel F. ovina.