bolltistel
Echinops sphaerocephalus
Blå bolltistel
Bolltistel hör hemma i centrala och östra Europa samt Sibirien. Det är den art av släktet som funnits längst i odling i Sverige, och troligen var det den som fanns vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Sphaerocephalus perennis på svenska Rosen båhl). Numera är den ovanlig i odling. Arten frösår sig villigt och kan snabbt bilda stora bestånd. Den föredrar ganska torr, öppen mark och har främst noterats från vägrenar, gårdskanter, ödetomter och bryn.
Funnen i 74 rutor; tidigare uppgifter från 12 rutor. Ganska vanlig i mellersta Kalmar län, sällsynt i övrigt i öster. I väster mycket sällsynt. – Förvildad; bofast.
Bolltistel hör hemma i centrala och östra Europa samt Sibirien. Det är den art av släktet som funnits längst i odling i Sverige, och troligen var det den som fanns vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Sphaerocephalus perennis på svenska Rosen båhl). Numera är den ovanlig i odling. Arten frösår sig villigt och kan snabbt bilda stora bestånd. Den föredrar ganska torr, öppen mark och har främst noterats från vägrenar, gårdskanter, ödetomter och bryn.
Funnen i 74 rutor; tidigare uppgifter från 12 rutor. Ganska vanlig i mellersta Kalmar län, sällsynt i övrigt i öster. I väster mycket sällsynt. – Förvildad; bofast.
Första fynd
Först noterad 1837 av A. V. Drangel (ms 1837) från Vimmerby Pelarne Valklev ´i en äng´; belägget har inte bevarats, men så tidigt kan det knappast röra sig om någon annan art än E. sphaerocephalus. – Först publicerad från Hultsfred Mörlunda Mossebo 1862 (Scheutz 1862b) baserat på en uppgift av A. J. F. Wetterberg; även för denna uppgift saknas belägg. För den därnäst äldsta publicerade uppgiften, Högsby Högsby ´torpen Gossemåla och Motorp ej sparsam, i mannaminne icke odlad´ (A. Engström enligt Scheutz 1863), finns det däremot stöd av herbarieark med denna text från 1862 (S. Kjelleström i S) och 1863 (A. Engström i UPS). På båda platserna blev arten återfunnen vid inventeringen: Gussemåla (5G7b 1146), ängsmark, 1992 (KP); Motorp (5G6c 3402), ödetorp, 1992 (JA). Den har alltså sannolikt funnits på dessa platser i minst 130 år. Inte från några andra lokaler i Sverige har arten varit känd så länge.
Lokaler
Lokaler kända före inventeringen. Alvesta Moheda 1875 (Hyltén-Cavallius i LD S och UPS, !ThK); Lidsjö 1876 (Hyltén-Cavallius i LD, !ThK). Hultsfred Järeda prästgård 1875 (N. Nilsson i LD, !ThK). Mörlunda Mossebo se primäruppgifter. Tveta på gränsen mellan Tveta och Virserums socknar (Björkgren ms 1865). Högsby Högsby 1866 (J. Lunell i S, !ThK); Gussemåla se primäruppgifter; Gösebo, trädgård, 1933 (B. Solberg i OHN, !ThK 2001), sedd där (5G9c 1124) även 1989 (JC); Motorp se primäruppgifter; Åsebo 350 m VNV bron över Emån (5G6d 3938), husgrund, 1962 (JC, belägg hos finnaren), 1989 (JC). Kalmar Karlslunda Bossmåla, åkerren, 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1) = Bossmåla, norra huset (4G4c 0303), vägkant, 1989 (KGB LbB, belägg i LD, !ThK). Mönsterås Fliseryd Höckhult 1908 (G. Linderoth i OHN, !ThK 2001). Oskarshamn Döderhult 1917 (O. Köhler i GB LD och S, !ThK); vid kyrkan, 1908 (O. Köhler i S, !ThK). Kristdala Humlenäs 1966 (Mårten Aronsson enligt S. Andersson ms 1966), sedd där (6G1f 4526) även 1986 (ÅR). Tingsryd Urshult kyrkogården 1925 (B. Svensson i BSvens). Vimmerby Pelarne se primäruppgifter.
Lokaler utanför Kalmar län. Alvesta Moheda se ovan. Eksjö Bellö 200 m S kyrkan (6F6e 2814), utfyllnadsmassor, 1990 (AK GT), 1992 (AK, belägg i LD, !ThK). Uppvidinge Åseda SO om Åseda träindustri (5F7e 2935), vägkant, 1989 (KP). Tingsryd Urshult se ovan. Värnamo Bredaryd 350 m ONO Skogslund (5D7e 3019), kvarstående på tomt, 1989 (MN, !ThK).
Osäkra eller felaktiga uppgifter. Jönköping Bankeryd stationen (7E3a 1-0-) 1999 (Thorell 2001); uppgiften avser blå bolltistel E. bannaticus (MsT). Gränna rastplats vid E4 strax S om Gränna (7E6d 1649), bergklack, 2005 (HT); belägg saknas. Åtvidaberg Gärdserum Kvistrum (Hård ms 1924 och Hård 1924, som kartprick) avser enligt belägg blå bolltistel E. bannaticus.
Lokaler utanför Kalmar län. Alvesta Moheda se ovan. Eksjö Bellö 200 m S kyrkan (6F6e 2814), utfyllnadsmassor, 1990 (AK GT), 1992 (AK, belägg i LD, !ThK). Uppvidinge Åseda SO om Åseda träindustri (5F7e 2935), vägkant, 1989 (KP). Tingsryd Urshult se ovan. Värnamo Bredaryd 350 m ONO Skogslund (5D7e 3019), kvarstående på tomt, 1989 (MN, !ThK).
Osäkra eller felaktiga uppgifter. Jönköping Bankeryd stationen (7E3a 1-0-) 1999 (Thorell 2001); uppgiften avser blå bolltistel E. bannaticus (MsT). Gränna rastplats vid E4 strax S om Gränna (7E6d 1649), bergklack, 2005 (HT); belägg saknas. Åtvidaberg Gärdserum Kvistrum (Hård ms 1924 och Hård 1924, som kartprick) avser enligt belägg blå bolltistel E. bannaticus.
