äkta kanelros
Rosa majalis var. majalis
Mer information om arten

Äkta kanelros är, till skillnad från våra andra vildrosor, en skogsväxt. Den växer framför allt i örtrik skog på fuktig, genomsilad, ofta sandig eller moig jord, helst vid eller nära stränder. I en stor del av Småland är den bunden till åar och vattendrag, där den gärna påträffas utmed forssträckor. Liksom många andra skogsväxter utvecklas arten bäst i gläntor och bryn. I sluten, skuggig skog blir bestånden glesa och blomningen sparsam. Äkta kanelros kan också växa på åkerrenar och i ej alltför hårt betade backsluttningar, men helst i närheten av vattendrag. Vid full exponering för sol och vind utvecklas den emellertid dåligt.

Äkta kanelros odlas också och har registrerats ett antal gånger som kvarstående.

Första fynd

Först noterad i slutet av 1700-talet av Ljungh (ms) från Aneby Lommaryd Nobynäs och Svinshulan samt Marbäck Katrineholm, rikligt vid madkullen vid vägen. Först publicerad av E. Fries (1825–26) från ´västra Småland´, utan lokal (men förekomsten vid Nissan i Hylte Färgaryd var känd för honom, Forsander ms 1820). – Alla uppgifter under namnet R. spinosissima.

Utbredning

Funnen i 168 rutor; tidigare uppgifter från 40 rutor (underskattning, se ovan). Som spontan förbisedd (de dåligt blommande bestånden i sluten skog förbises lätt!) men troligen ganska sällsynt på höglandet samt längs Nissan, sällsynt i sydöstra Småland. Som förvildad ganska sällsynt i hela landskapet. – Ursprunglig.

Lokaler

Sydöstliga lokaler:
Emmaboda Algutsboda 500 m SSV Norra Åby (4F6g 4146), forsholme i Lyckebyån, 1986 (ThK, belägg i S).
Högsby Högsby Hästenäs i Allgunnen, ekskog, 1949 (R. Sterner i GB). Långemåla Böta göl i sydänden 1952 (R. Sterner i GB, Sterner 1954); Älmhult (A. Engström enligt Ekstrand 1866).
Kalmar Mortorp 400 m NV Slumpalyckan (4G5c 1401), fuktig snårskog vid åstranden, 1985 (ThK, belägg i LD). Ryssby Snärjebäcken 100 m S Ebbegärde (5G0f 3-1-) 1985 (SD, belägg i OHN).
Nybro Bäckebo Fårholmen 2 km SO Uddevallshyttan (Sterner 1954). Kristvalla 350 m SSV Kvarnamålen (4G9b 2442), bäckfåra i skog, rikligt 1990 (ThK). Madesjö 1886 (K. B. Nordström i LD), 1900 (J. Erikson i LD), 1906 (J. Erikson i GB); Flemmingeland, västra gården (4G9a 4709), öppen betesmark nära ån, 1985 (JEH ABC BÖ); 200 m NO Flemmingelands kapell (4G9a 4615), fuktig slyskog vid ån, 1990 (ThK); uppströms Kvarnekulla 1818 (J. Forsander ms 1812–20); Pukeberg 300 m N Klockaregården (4G7b 4018), sydvänd betad backe med gles hassel, 1989 (ThK). Nybro Pukeberg 100 m N glasbruket (4G7b 4521), fors i småskog, 1989 (ThK). Sankt Sigfrid 150 m N Stora Mölebo (4G7c 0430), frisk skuggad betesmark vid ån, riklig 1989 (ThK); Snokagöl 200 m O bron över S:t Sigfridsån (4G7c 0543), åstrand, 1989 (ThK). Örsjö 500 m ONO till NO Bällsjömåla (4F6j 2234), åkerren mot skog, sparsam och ej blommande, 1990 (ThK); Ringsmad 300 m VSV Örsjömåla (4F6j 4421), riklig i skogskanten i norr, frisk mark, 1983 (ThK, belägg i S), 1985 (ThK).
Tingsryd Södra Sandsjö 250 m SSV Horkoneryd (4F1c 2315), smal grässlänt mellan igenväxande åker och åstranden, 1983 (AN, !ThK); platsen överdämdes 1984.
Uppvidinge Älghult Alster (5F2h 4321), åkant, 1988 (LtS under namnet RO MA;MA); Barkahult 1952 (R. Sterner i GB); 400 m SSO Barkahult (5F3h 0101), åbrink, 1990 (LtS); Bockaskruv (Scheutz ms); Hageskruv (C. Mossberg 1994); Höneström 1952 (R. Sterner i GB); Kvarterbo (5F3h ) (C. Mossberg 1994); Sjöamåla (Sterner 1954); 800 m NO Stråthägnen (5F3g 0749), sluttning mot Alsterån, 1985 (GW, !ThK); 300 m VSV Åbron (5F2g 4741), strandäng vid ån, 1989 (LtS NT).

karta