Först noterad på 1780-talet av Ljungh (ms) från sju lokaler i Aneby, Eksjö och Tranås. Åtminstone på två av dessa finns vitknaveln ännu, nämligen i Aneby Lommaryd Skareda, där Ragnar Ericson såg den 1989 på vägren 500 m NV gården (7E3h 1923), och i Aneby Marbäck Stalpet, där den noterades 1988 av Kjell Rönning och Henry Sjöstrand. Arten publicerades först av Goldkuhl & Westerlund (1851) som mer eller mindre allmän i ´Smålands högtrakter´, varmed författarna avsåg området kring och sydost om Vetlanda Vetlanda. – En tidigare uppgift hos Wåhlin (1769) är osäker, se nedan.

Lokaler i Kronobergs län. Alvesta Lekaryd Kronobergs hed (I. Christoffersson ms 1969c). Västra Torsås 800 m SV Enaholm (4E5d 1021), vildvuxet trädgårdsland, 1989 (SK AtT). Lessebo Ljuder (N. J. W. Scheutz i UPS). Ljungby Annerstad Skeen (E. Fries enligt Forsander ms 1820). Berga 150 m S kyrkan (5D2h 1944), torräng, 1983 (SS BrS); 250 m NNV Åhult (5D1h 2138), vägslänt mot rullstensås, 1980 (IC). Bolmsö 1908 (R. Stigen i LD); nära färjeläget på sand vid hembygdsgården, 1950 (G. Haglund i S och UPS). Dörarp Hallsjö 200 m N den norra gården (5D3i 0804), torr sandbacke, 1980 (IC); Toftaholm (Forsander ms 1820); Torset 1 km NO den östra gården (5D3h 3244), torrbacke, 1980-talet (IC). Hamneda (Scheutz ms); 200 m SO kyrkan (4D7g 2304), torr vägkant, 1981 (IC). Kånna (Scheutz ms); vid kyrkan (Johansson & Lettevall 1973); 700 m OSO till O Grönalund (4D9g 1237), torrbacke, 1980 (IC); Kånna högar (4D9g 4339) (I. Christoffersson 1991c), liten sandig vändplan, 2000 (JC). Nöttja vid kyrkan, sandig grusmark, 1964 (JC, belägg hos finnaren). Södra Ljunga 1861–70 (Strandmark & Strandmark ms 1870); 400 m S Asplund (4D7h 3809), vägkant vid rullstensås, 1990 (IC); Össjö (4D8i 4500), vägkant, 2005 (KW). Torpa S om Mjäla (4D8c 0049), grustäkt, sandig vägkant, 1989 (PJW, !ThK); strax OSO Rya vägskäl (4D7c 2946), vägskärning i ås, 1 ex 1981 (ThK). Tutaryd Luddö (5D0i 0624), torr grusbacke, 1978 (IC). Markaryd Traryd utan år (N. J. Scheutz i UPS), 1882 (G. E. Hyltén-Cavallius i GB); Axhult, sandmark vid nordsidan av kvarndammen vid stationen (Andersen ms 1936); Kyrkvägen (4D4e 4536), vägkant, 1980-talet (BM). Tingsryd Södra Sandsjö Dångemåla, enstaka (Hård 1912). Tingsås Djuramåla 300 m N punkt 135,48 (4F1a 4711), hällar i betesmark, 1984 (ThK). Älmeboda Krusamåla (Elmquist ms 1874). Uppvidinge Nottebäck (J. P. Gustafsson ms 1912). Åseda 800 m OSO Sjöholmen (5F7g 0547), hällar i åkermark, 1989–90 (KP, !ThK). Älghult 1200 m NV Abrahamsmåla (5F3j 4517), ca 1987 (GW ThK); Backagården, hällmark, 1951 (R. Sterner i GB); Djuphult 500 m NNV punkt 180,30 (5F4j 4602), torptomt, 1988–89 (LtS LP NT); Ekbacken 1200 m N Kronobäck (5F4i 4609), sandig vägren, 1986–90 (CM, !ThK); 1500 m SV Folkets Park (5F3i 1403), skräpmark, 1986–90 (CM LtS); Pikaböl 700 m NO sågen (5F5i 3226), hällmark i vägkant, 1991–93 (KP, !ThK). Växjö Aneboda Mattisbygget (5E6e 1748), sandtäkt, 1982 (ÅR); Ugglehult (5E6f 4-1-), f.d. stationsområde, 1980 (ÅR). Drev Drev 50 m V den norra gården (5F5a 2300), sandig torräng, 1981 (KP). Tolg 225 m O Holstenskog (5E6i 4220), torr uppkörningsramp mot ladugård, 1991 (AvG). Älmhult Göteryd 1886 och 1888 (F. Hjelmérus i UPS resp. LD), 1894 (O. Sjöfors i S); 650 m VNV till V kyrkan (4D4g 3313), vägkant, 1979 (BM).
Osäkra uppgifter. Alvesta tämligen allmän i trakten av Alvesta (Pleijel ms); säkert oriktigt, eftersom inga andra uppgifter finns. Jönköping ´på berg och mager jord, äfwen i säden på Visingsö´ (Wåhlin 1769) är troligen oriktigt, eftersom författaren inte nämner grönknavel S. annuus, som säkert även då var mycket vanligare; från Visingsö finns ingen annan uppgift.