vätteros
Lathraea squamaria
Mer information om arten
Vätteros är en klorofyllfri parasit med krypande jordstam och reducerade, fjällika blad. Den kan parasitera på flera arter av lövträd (och även gran!) men väljer oftast hassel. I regel växer den på frisk eller svagt fuktig, väldränerad, näringsrik, lucker mulljord, helst i sluttningar (som kan vara helt svaga) eller nedanför branter och nästan alltid i närvaro av hassel. Oftast finner man den i hasseldungar eller i ädellövskog,gärna med blåsippa Hepatica nobilis, underviol Viola mirabilis och andra lundörter. Vätterosens lokaler brukar ha lång kontinuitet som lövmiljö – ofta rör det sig om gammal lövängsmark som har vuxit igen till lövlund. Någon gång kan den uppträda i örtrik granskog.
Bestånden är ofta små, och blomningen kan då utebli vissa år, men ibland stora och täta. Det händer att växten blommar nere i marken med helt slutna, vitaktiga små blommor.
Funnen i 583 rutor; tidigare uppgifter från 195 rutor. I norra och östra Småland ganska vanlig (men ovanligare vid själva kusten), i den sydvästra tredjedelen ganska sällsynt eller (längst i sydväst) sällsynt. Grönstensstråket i västra Småland avtecknar sig tydligt på kartan. – Ursprunglig.

Första fynd

Först noterad av Wåhlin (1769) från trakten av Jönköping, ´wid bergsrötter i skugga´.

Variation

Normalt är vätterosen ljusröd. En vit form är mycket sällsynt (kända lokaler, se nedan).

Lokaler

Vit vätteros: Oskarshamn Kristdala 300 m OSO Humlenäs (6G1f 4329), några helvita bland normala, 1970 (GB). Sävsjö Stockaryd Sjöstorp 150 m NV gårdarna (6E1f 0848), ödetorpet Hörnet, 1980-talet (BrL). Vetlanda Myresjö 200 m O Riddersberg (6F1a 2814), torpställe, 1991 (NsE). Västervik Gamleby Frubergshagen 1935 (E. B. Almquist enligt Almquist ms 1975).
De västligaste lokalerna. Gislaved Burseryd Kruvebo 200 m V den västra gården (5D9a 4303), skogsbryn, 1990 (KJ). Gislaved Slätteryd 100 m NO punkt 213,68 (6D2c 2247), fuktig mullrik slänt, 1990 (LtS). Reftele 250 m SV Lid (5D9d 1347), lövskogsslänt med hällar, 1987 (LtS). Södra Hestra Kindhult (O. E. Norlén enligt Scheutz 1871). Villstad 400 m SO Fållåsen (5D9b 2600), lövslänt, 1990 (NT). Våthult 100 m N kyrkan (6D1b 1035), kant av lövkulle, 1990 (EO KJ). Hylte Färgaryd Byås 1915 (G. Lekander i LD) = 400 m N Byås (5C4j 1644), hasselslänt, 1995 (S. Maslo). Ljungby Vrå 75 m SO Bokhultabacken (4D8a 4535), bokskog, ca 1988 (J. Karlsson). Markaryd Markaryd 200 m VNV Ågård (4D3b 0632), nedre delen av lövbevuxen brant, enstaka, 1982 (TH). Älmhult Göteryd 1 km ONO till O Munkagöls S-spets (4D4h 3230), hasselbuskar på fuktig sluttning, 1982 (SK). Hallaryd 700 m NNO Sofiehem (4D2i 3813), skogssluttning med bäckdrag och skogskärr, 1986 (TH).