backskärvfrö
Noccaea caerulescens
Mer information om arten
T. alpestre
Backskärvfrö är i vårt landskap en framgångsrik nyinvandrare – drygt hundrafemtio år efter det första fyndet har den blivit en ganska vanlig växt. Artens spontana utbredning sträcker sig från Brittiska öarna till Karpaterna. Till Norden har den troligen kommit med frövaror men har sedan spritts vidare av egen kraft. Denna spridning har i Småland skett sent – Hylander (1943b) kände endast åtta småländska lokaler.
Arten är flerårig och växer på torr till frisk mark i gräsmattor och vallåkrar, vid hällar i betesmark, längs vägar och banvallar, på gårdsplaner och skräpmark. Den uppträder ofta i mängd.
Funnen i 923 rutor; tidigare uppgifter från 87 rutor (siffrorna inkluderar även uppgifter om underarterna). Vanlig i stora delar av höglandet, i inre Kalmar län och i det östra fattigområdet, i övrigt ganska vanlig. – Sen inkomling; bofast.
Felaktig uppgift. Oskarshamn Misterhult Svinskär nära Örö 1858 (P. A. Gödecke i S enligt Hård 1924); växten ombestämdes av E. Almquist till bitterkrassing Lepidium latifolium (Hård 1927).

Första fynd

Först insamlad i mitten av 1800-talet och först publicerad av C. G. Westerlund (1903); se nedan under ssp. brachypetalum respektive ssp. caerulescens!

Variation

Flera raser av backskärvfrö har invandrat. Dessa brukar fördelas på två underarter enligt Hylander (1943b). Åtminstone numera ter sig gränsen mellan dem inte helt skarp – det är möjligt att antalet mellanformer har ökat efter hand som arten blivit vanligare. Under inventeringen har underarterna inte alltid hållits isär.
karta