lövbinda
Fallopia dumetorum
Polygonum dumetorum
Lövbinda är en konkurrenssvag art, som växer på varm och torr, humusrik jord, gärna i sydläge, i och vid bergbranter, i snår vid hällar och i strandsnår vid havet. Man ser den inte sällan vid myrstackar. I kulturlandskapet påträffas den främst i lövskogsbryn, på åkerholmar och på vägkanter, förr även på svedjor (Westerlund 1852b), i vår tid på hyggen. Arten gynnas av markstörningar och har flera gånger noterats på tippar.
Lövbinda är lätt att skilja från åkerbinda F. convolulus på hyllebladen, som är brett vingade då växten gått i frukt. Blommande exemplar är svårare att skilja, men av lövbinda brukar det finnas rester av fjolårsexemplar med kvarblivande frukter. Åkerbinda med ovanligt breda hyllevingar kan också vålla tvekan. Hos åkerbinda är dock frukten matt av mikroskopiska gropar, hos lövbinda helt blank.
Funnen i 430 rutor; tidigare uppgifter från 119 rutor. Vanlig i den östra fjärdedelen av Småland, ganska vanlig vid och öster om Vättern samt nära Åsnen, i resten av Småland mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lövbinda är en konkurrenssvag art, som växer på varm och torr, humusrik jord, gärna i sydläge, i och vid bergbranter, i snår vid hällar och i strandsnår vid havet. Man ser den inte sällan vid myrstackar. I kulturlandskapet påträffas den främst i lövskogsbryn, på åkerholmar och på vägkanter, förr även på svedjor (Westerlund 1852b), i vår tid på hyggen. Arten gynnas av markstörningar och har flera gånger noterats på tippar.
Lövbinda är lätt att skilja från åkerbinda F. convolulus på hyllebladen, som är brett vingade då växten gått i frukt. Blommande exemplar är svårare att skilja, men av lövbinda brukar det finnas rester av fjolårsexemplar med kvarblivande frukter. Åkerbinda med ovanligt breda hyllevingar kan också vålla tvekan. Hos åkerbinda är dock frukten matt av mikroskopiska gropar, hos lövbinda helt blank.
Funnen i 430 rutor; tidigare uppgifter från 119 rutor. Vanlig i den östra fjärdedelen av Småland, ganska vanlig vid och öster om Vättern samt nära Åsnen, i resten av Småland mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Första fynd
Först samlad 1812 av Elias Fries i Växjö Ör (belägg i UPS). Först i tryck hos Liljeblad (1816) genom att han nämnde namnet lövbinda som småländskt. – I Ör är arten aldrig senare funnen.
Lokaler
Inlandslokaler (utom nordligaste Småland och området kring Åsnen). Alvesta Alvesta Alvesta soptipp (5E1f 3308), soptipp, 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998). Eksjö Eksjö 1892 (G. H. J. Dahl i S), Eksjötrakten 1891 (M. Sondén i S). Emmaboda Långasjö sällsynt (Elgqvist ms 1912). Tingsryd Tingsås Djuramåla 450 m SSO till SO punkt 135,48 (4F1a 4114), ödetorp, 1984 (ThK, belägg hos finnaren); Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 2004 (E. Ljungstrand m.fl.); Hakafors sågverk (3E9i 3614), skräpmark, 2005 (JEH, belägg i S). Älmeboda Källebäcken 1871 (Elmquist ms 1871). Uppvidinge Lenhovda Vägershult vid nämndeman Vitalis Karlssons gård, 1948 (G. Nilsson enligt Lindstam 1948). Nottebäck Bredhälla 300 m NO den södra gården (5F5e 3235), grustag, 1985 (KP, belägg i OHN). Älghult Björnaström (5F5g 0004), lövskogsbryn, 1988 (LP JA). Vetlanda Ramkvilla Bolsgård (5E7j 1641), stenröse, 1989 (KP, !ThK). Växjö Bergunda Häringetorp (5E0g 3721), soptipp, 1997 (B. Nilsson m.fl. 1998); Långstorp 1921, 1924 (A. S. Trolander enligt C. Mossberg ms resp. LD). Gårdsby Kråkenäs (O. Köhler enligt Hård ms 1924). Tolg 1865 (G. Hammarberg i LD). Växjö (Forsander ms 1820), 1902 (E. Elgqvist i S); Solberget 1824 (Forsander ms 1821–60). Öja 300 m V Kåragården (5E0f 0403), buskskog vid bergbrant, 1980 (CM). Öjaby (E. Fries 1825–26); Nöbbele, sandmark, 1901 (E. Neander i LD och S). Ör se primäruppgifter. Älmhult Hallaryd Hallaryd nära punkt 98,47 (4D2g 3422), vägkant, 1980 (TH, !SK), ej sedd 2003.
Osäkra uppgifter. Gislaved Södra Hestra Hensjö 600 m VSV bron över Västerån (5C6i 4410), årsgammal jordhög, få ex 1988 (NN); osannolik biotop, belägg saknas. Jönköping Bottnaryd 1869 (P. Söderlund i S); sannolikt feletiketterad. Nässjö Norra Sandsjö 100 m V Strömsholm (6E5h 4516), åstrand, kvarn, 1980-talet (AB); 400 m VSV Ånhults by (6E6h 4828), kulturmark, 1980-talet (UB); osannolika biotoper, belägg saknas. Uppvidinge Nottebäck Glosäng (5F4c 4430), liten linåker, 1990 (CM); osannolik biotop, belägg saknas. Vetlanda Ramkvilla Målen mindre allmän, 1977 (Kjellander 1988); uppgifterna i denna publikation är generellt föga trovärdiga.
Osäkra uppgifter. Gislaved Södra Hestra Hensjö 600 m VSV bron över Västerån (5C6i 4410), årsgammal jordhög, få ex 1988 (NN); osannolik biotop, belägg saknas. Jönköping Bottnaryd 1869 (P. Söderlund i S); sannolikt feletiketterad. Nässjö Norra Sandsjö 100 m V Strömsholm (6E5h 4516), åstrand, kvarn, 1980-talet (AB); 400 m VSV Ånhults by (6E6h 4828), kulturmark, 1980-talet (UB); osannolika biotoper, belägg saknas. Uppvidinge Nottebäck Glosäng (5F4c 4430), liten linåker, 1990 (CM); osannolik biotop, belägg saknas. Vetlanda Ramkvilla Målen mindre allmän, 1977 (Kjellander 1988); uppgifterna i denna publikation är generellt föga trovärdiga.
