natt och dag
Melampyrum nemorosum
Lundkovall
Natt och dag är i Norden en utpräglat sydöstlig art, vars västgräns som spontan går genom Småland. Natt och dag växer på frisk eller torr, näringsrik mulljord, där den ofta bildar täta bestånd. Den är vanligast i gles ängsskog med ädla lövträd och hassel. I örtrika ängar anträffas den särskilt i snårkanter och intill block. Man finner den också på vägrenar.
Den vackra växten har ofta såtts in i närheten av bebyggelse och på vägkanter. Den etablerar sig lätt och kan bilda väldiga bestånd på tomtmark, i tomtgränser och längs vägkanter. Alla eller nästan alla förekomster i inre Småland har antagligen uppstått på detta sätt. Det är dock ibland svårt att avgöra om en förekomst är spontan eller ej.
Funnen i 195 rutor; tidigare uppgifter från 101 rutor. Som spontan dels i mellersta delen av östra Småland (ganska vanlig från Kalmar Ryssby Skäggenäshalvön till Oskarshamn norra Misterhult och sällsynt vid kusten vidare norrut samt inåt land till Vetlanda Alseda), dels i inre södra Småland (ganska vanlig från Tingsryd Almundsryd och Väckelsång till Emmaboda Långasjö och Vissefjärda); som förvildad sällsynt men spridd i hela landskapet.
Möjligen spontana förekomster utanför angivna områden. Eksjö Edshult Edshults Storäng 1853 (Key ms 1854). Jönköping Gränna 450 m SSO Hagen (7E5e 0426), ängsskog, 1983 (EvG). Växjö Tjureda (Scheutz ms). Växjö Växjö Hofsberg 1896 (K. Sjöqvist enligt C. Mossberg ms); Hovs gärde (uppgift till E. Fries enligt Forsander ms 1820). Öjaby Lunnaby 1920 (A. S. Trolander i LD) = 100 m SV Lunnaby (5E2h 2406), örtrik backe med backsippa och ek, ca 1980 (CM).
Natt och dag är i Norden en utpräglat sydöstlig art, vars västgräns som spontan går genom Småland. Natt och dag växer på frisk eller torr, näringsrik mulljord, där den ofta bildar täta bestånd. Den är vanligast i gles ängsskog med ädla lövträd och hassel. I örtrika ängar anträffas den särskilt i snårkanter och intill block. Man finner den också på vägrenar.
Den vackra växten har ofta såtts in i närheten av bebyggelse och på vägkanter. Den etablerar sig lätt och kan bilda väldiga bestånd på tomtmark, i tomtgränser och längs vägkanter. Alla eller nästan alla förekomster i inre Småland har antagligen uppstått på detta sätt. Det är dock ibland svårt att avgöra om en förekomst är spontan eller ej.
Funnen i 195 rutor; tidigare uppgifter från 101 rutor. Som spontan dels i mellersta delen av östra Småland (ganska vanlig från Kalmar Ryssby Skäggenäshalvön till Oskarshamn norra Misterhult och sällsynt vid kusten vidare norrut samt inåt land till Vetlanda Alseda), dels i inre södra Småland (ganska vanlig från Tingsryd Almundsryd och Väckelsång till Emmaboda Långasjö och Vissefjärda); som förvildad sällsynt men spridd i hela landskapet.
Möjligen spontana förekomster utanför angivna områden. Eksjö Edshult Edshults Storäng 1853 (Key ms 1854). Jönköping Gränna 450 m SSO Hagen (7E5e 0426), ängsskog, 1983 (EvG). Växjö Tjureda (Scheutz ms). Växjö Växjö Hofsberg 1896 (K. Sjöqvist enligt C. Mossberg ms); Hovs gärde (uppgift till E. Fries enligt Forsander ms 1820). Öjaby Lunnaby 1920 (A. S. Trolander i LD) = 100 m SV Lunnaby (5E2h 2406), örtrik backe med backsippa och ek, ca 1980 (CM).
Första fynd
Först angiven av Lindwall (ms 1774) som ´mycket almän´ i Tingsryd Väckelsång Kvarnamåla. – Först publicerad av Wahlenberg (1824): ´Smolandiam orientalem usque ad Växjö [i östra Småland ända till Växjö Växjö]´, en sanning med modifikation.
Bygdenamn och bruk
Sveriges flagga (Väckelsång; Vide 1966).
Variation
Någon gång påträffas en form med rödvioletta högblad. Något vanligare är former med grönaktigt vita eller gröna högblad.
Lokaler
Osäkra uppgifter. Samtliga uppgifter från Kalmar och trakterna närmast väster och söder om staden har ifrågasatts, och några spontana förekomster där uppdagades ej under inventeringen. Kalmar Förlösa 1 km S Källtorp (C. Gustafsson enligt Hård ms 1913); dock utmönstrad i den tryckta uppsatsen (Hård 1914). Hossmo Binga (Moqvist 1848); ´finnes säkerligen ej i Hossmo´ enligt N. Blomgren (Sterner ms 1). Kalmar Törneby (Moqvist 1848); ´finnes säkerligen ej i Kalmar´ enligt N. Blomgren (Sterner ms 1). Moqvists uppgift fördes vidare av Westerlund (1852b). Ljungby i socknens västra del (P. Joh. enligt Sterner ms 1); ´finnes säkerligen ej i Ljungby´ enligt N. Blomgren (Sterner ms 1). Nybro Kristvalla allmän (G. Lindblom enligt Hård ms 1913); dock utmönstrad i den tryckta uppsatsen (Hård 1914) och aldrig bekräftad.
