gemsrot
Doronicum orientale
Gemsrot finns spontant i sydöstra Europa, Kaukasus och Mindre Asien. Den är relativt storväxt men har i regel bara 1–2 korgar; basalbladen är ganska stora, grunt hjärtlika och grunt men grovt tandade. Arten är vanlig i odling, och det är denna gemsrot som oftast påträffas i Småland, främst på utkast i vägkanter, skogsbryn, rösen och betesmarker, eller som kvarstående vid ödetorp och i gamla trädgårdar. Genom sina utlöpare kan arten bilda bestånd; dessa hävdar sig väl mot annan vegetation men tycks förbli ganska små.
Funnen i 184 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Ganska sällsynt men säkert ofta förbigången; mycket oftare noterad i sydost än i nordväst (där kanske delvis felbestämd till andra arter). Belägg har granskats från ett 80-tal lokaler, huvudsakligen från östra och södra Småland. – Kvarstående, utkommen eller förvildad; tillfällig.
Funnen i 184 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Ganska sällsynt men säkert ofta förbigången; mycket oftare noterad i sydost än i nordväst (där kanske delvis felbestämd till andra arter). Belägg har granskats från ett 80-tal lokaler, huvudsakligen från östra och södra Småland. – Kvarstående, utkommen eller förvildad; tillfällig.
Första fynd
Tidigast funnen 1970 av Ingvar och Sven Nilsson i Älmhult Stenbrohult 300 m NO kyrkan, vägren (4E5a 3004). – Först publicerad av T. Karlsson (1985): ´själv har jag samlat den på flera ställen i södra Småland´.