Linné (ms 1728) omnämnde ´Chamaenerii variæ species´ [olika arter av dunört] som tillhörande de växter ´man dageligen ser uti Småland, men aldrig uti Skåne´.

Dunörterna är benägna för hybridisering. Av de 66 möjliga hybriderna mellan de tolv svenska låglandsarterna är hela 43 funna i landet, och av dessa är 21 uppgivna från Småland. De är i regel sterila, och därför medför inte hybridiseringen att arterna går över i varandra. I regel kan man omedelbart se om en planta är en hybrid eller ej. Hybridernas kapslar brukar vara smala och innehåller bara enstaka utvecklade frön (men massor av dun från alla de outvecklade fröna), medan de rena arterna nästan alltid är helt fertila. Hybrider brukar dessutom bli påfallande rikgreniga och få en starkt förlängd blomningstid. I Småland är alla hybrider mycket ovanliga utom en: amerikansk dunört × mörk dunört E. adenocaulon × obscurum.