hundtunga
Cynoglossum officinale
Hundtunga växer i soliga lägen på öppen, torr eller frisk, gärna sandig jord. Den gynnas av god näringstillgång och ses enbart på starkt kulturpräglad mark – vid ladugårdar och uthus, på jordhögar och vägkanter samt i slänter, stenrösen och grustag. Ofta ser man den på och vid gamla husgrunder. Växten luktar illa och ratas av betesdjuren. Den gynnas av tramp och andra störningar som håller jorden bar.
En vanlig uppfattning är att hundtungan infördes som medicinalväxt under medeltiden och att den under 1900-talet har gått starkt tillbaka på fastlandet (Svensson & Wigren 1990). Denna bild behöver dock modifieras. För Smålands del tyder ingenting på på att arten odlats sedan gammalt. Det förefaller mera naturligt att anta att den spritts spontant i kulturlandskapet liksom etternässla Urtica urens, nässelsnärja Cuscuta europaea ssp. europaea och andra gårdsväxter som inte använts medicinskt. Artens tillbakagång i landskapet är heller inte påtaglig, utom i inlandet, där den värmekrävande arten har ganska dåliga förutsättningar att trivas.
Funnen i 112 rutor; tidigare uppgifter från 76 rutor. Ganska vanlig i södra och mellersta Kalmar län, ganska sällsynt i nordöstra Småland, i övrigt sällsynt eller mycket sällsynt (längst i väster). Förr vanligare i Vätterbygden och Tranåsbygden samt längs Emåns övre lopp. – Gammal kulturföljeslagare.
En vanlig uppfattning är att hundtungan infördes som medicinalväxt under medeltiden och att den under 1900-talet har gått starkt tillbaka på fastlandet (Svensson & Wigren 1990). Denna bild behöver dock modifieras. För Smålands del tyder ingenting på på att arten odlats sedan gammalt. Det förefaller mera naturligt att anta att den spritts spontant i kulturlandskapet liksom etternässla Urtica urens, nässelsnärja Cuscuta europaea ssp. europaea och andra gårdsväxter som inte använts medicinskt. Artens tillbakagång i landskapet är heller inte påtaglig, utom i inlandet, där den värmekrävande arten har ganska dåliga förutsättningar att trivas.
Funnen i 112 rutor; tidigare uppgifter från 76 rutor. Ganska vanlig i södra och mellersta Kalmar län, ganska sällsynt i nordöstra Småland, i övrigt sällsynt eller mycket sällsynt (längst i väster). Förr vanligare i Vätterbygden och Tranåsbygden samt längs Emåns övre lopp. – Gammal kulturföljeslagare.
Första fynd
Tidigast noterad 1741 av Linné från Kalmar Kalmar: ´Vi gingom från tyghuset och staden uti söder åt slottet, havandes sjön på vänstra och ett fält på högra handen samt slottet mitt för oss. På detta fält växte föga annat än hundtungor och mannablod [sommarfläder Sambucus ebulus]´ (Linné 1745b). Ännu 2005 blommade hundtungan i Kalmar bara några meter från Linnés promenadväg (minst 10 ex 5 m N Västerport, 4G6g 1939; 1 ex 300 m VNV järnvägsstationen, 4G6g 1737, båda CrA).
Lokaler
Samtliga lokaler väster om Kalmar län. Alvesta Skatelöv kyrkan 1855 (Scheutz 1864). Aneby Lommaryd Nobynäs, sent 1700-tal (Törner enligt Ljungh ms); Skareda, sent 1700-tal (Ljungh ms). Vireda Västergården (7E4f 1945), vägkant, 1990 (BJ). Eksjö Edshult Skäljarp (6F6d 1303), sandplan vid ladugård, 1985 (SC AK). Eksjö 1898 (G. Elander i LD), 1904 (K. Claesson i OHN). Höreda 550 m NNV Bräknaryd (6F6a 3722), kant av grusväg, 1984 (SC AK); Paradis (V. Pettersson enligt Hård ms 1924). Ingatorp Härstorp, norra gården (6F9d 0142), gårdsplan, 1990 (JA LtS). Hylte Långaryd Landeryd 1914 (Gadamer ms 1919). Jönköping Gränna (Scheutz 1871); Boeryd; Kronoboden (båda Janzon ms före 1907); mellan Gränna och östgötagränsen (Höjer enligt Hård ms 1924); Narbäcksbro (Janzon ms före 1907); Röttle; Södra Jorstorp (båda Janzon ms före 1907 och Lundequist 1929); Västanå raster med Röttleån (S. Bengtsson 1979); 700 m NNO Västanå slott (7E6d 1034), skräpmark, sandtag, 1984 (EvG). Huskvarna, sent 1700-tal (Ljungh ms), tidigt 1900-tal (S. Nordenstam ms 1919). Järstorp Klämmestorps återvinningscentral (7D1j 3640), komposterad jordhög, 2005 (MtS). Jönköping (Wåhlin 1769), 1815 (Forsander ms 1812–20), 1859 (P. G. Theorin i LD), 1863 (D. M. Eurén i LD), 1878 (O. Svanström i PerBrahe); mellan Jönköping och Huskvarna (Scheutz 1864); Sanna (UPS enligt Hård ms 1924). Skärstad Edeskvarna 1935 (J. B. Hedvall i LD); Östra Vätterstranden–Skärstadsdalen (7E3d) 1978 (Cairén & Bylund 1978). Svarttorp Ramsjöholm (Adlerbeth ms 1837). Visingsö 1894 (P. Söderlund i S); slottsvallarna (Zetterstedt 1878); Visingsborgs hamn 1823 (Mohlin ms 1824). Ölmstad S om Hovaskog (7E5c 0-3-) 1982 (SgJ); 500 m OSO Sandvik (7E5d 3720), vägkant, 1983 (BJ). Lessebo Hovmantorp Tollstorp (4F9b 1422), husgrund mellan landsvägen och järnvägen, 1983 (GhJ SvJ). Sävsjö Hjälmseryd Hjälmseryds gamla kyrka (6E0e 4320), vid kyrkan, 1987 (GW SK MgE BrL). Tranås Säby Snällebo, sent 1700-tal (Ljungh ms); Säby kyrka (Ennes ms 1823). Vetlanda Alseda Björkholm; Germunderyd (båda Scheutz 1871); Guldgruvan (Forsander ms 1820). Björkö, vägkant, 1911–13 (O. Wahlström i OHN). Stenberga Skärvite pappersbruk (Goldkuhl & Westerlund 1851). Vetlanda (Wieselgren enligt Forsander ms 1820). Värnamo Bredaryd 1050 m V Målarebo (5D8e 0201), trädgård, 1987 (EB, !LtS). Värnamo Voxtorp 250 m NV Fållen (5E5a 3808), plantskola, 1989–90 (IC). Växjö Sjösås Sandreda station (5F6b 1523), grusplan, 1988 (KP, !ThK). Växjö (E. Fries ms 1809); 1812 (Forsander ms 1812–20); ´nu utgången´ (Scheutz 1871); skräpmark, 1942 (N. Malmer i LD); Blommendahls hus 1810 (E. Fries ms 1810c); kyrkogården (Forsander ms 1810a); Solberget (Forsander ms utan år); kring Växjösjön (Forsander ms 1811).
Ej accepterade uppgifter. Hylte Femsjö prästgård (E. Fries ms 1810a); enligt T. M. Fries (1852) planterad av Elias Fries och senare utgången. Ljungby Torpa Skifteryd (4D7b 1423), intill vinbärsbuskar, planterad för att skrämma mullvad, 1989 (EbW); får betecknas som odlad. Värnamo Kärda Åminne 1865 (H. Fogelin i Finnved); troligen feletikettering. Växjö Östra Torsås Askeberga i NO (4E8j 1049), vägren, 1992 (GW); en av John Johannessons inplanteringar.
Ej accepterade uppgifter. Hylte Femsjö prästgård (E. Fries ms 1810a); enligt T. M. Fries (1852) planterad av Elias Fries och senare utgången. Ljungby Torpa Skifteryd (4D7b 1423), intill vinbärsbuskar, planterad för att skrämma mullvad, 1989 (EbW); får betecknas som odlad. Värnamo Kärda Åminne 1865 (H. Fogelin i Finnved); troligen feletikettering. Växjö Östra Torsås Askeberga i NO (4E8j 1049), vägren, 1992 (GW); en av John Johannessons inplanteringar.
