småborre
Agrimonia eupatoria
Mer information om arten

Småborre växer öppet eller halvöppet på näringsrik, torr eller frisk jord. Den är vanligast på vägrenar och åkerrenar, gärna invid stengärden. I artrik, ogödslad hagmark är den ej heller sällsynt, men den trivs där bäst på ej alltför hårt betade ställen, gärna i bryn, dungar och snår. Ibland påträffas den i torrängsrester på gamla torpplatser och i gårdskanter. Arten är ganska tålig mot igenväxning men klarar sig inte i längden då markerna slyar igen. Småborren är alltså kulturgynnad, men någon gång ses den i till synes naturlig torrängsvegetation i klippbranter.

Arten har försvunnit från stora delar av inre Småland, säkerligen till följd av landskapets allmänna utarmning på biotoper (uppgödsling av gräsmark, borttagning av renar, igenväxning).

Första fynd

Först omnämnd från Småland i ett tidigt manuskript av Linné (ms 1729) under namnet Agrimonia officinarum men utan närmare detaljer. Först i tryck hos Wåhlin (1769), som sett arten i trakten av Jönköping ´på ängkullar´.

Utbredning

Funnen i 366 rutor; tidigare uppgifter från 204 rutor. Ganska vanlig i den östra fjärdedelen av landskapet samt mellan Vättern och Sommen, sällsynt i övrigt i östra hälften. Saknas nu i hela västra Småland. Tidigare mera spridd i inlandet. – Ursprunglig.

Lokaler

Lokaler i Kronobergs och Jönköpings län (ej norra delen).
Eksjö Edshult Edshult storäng 1853 (Key ms 1854); Sjöarp (H. Janzon enligt Sterner ms 1). Eksjö 1898 (G. Elander i LD); 500 m VNV Brevik (6E8i 2437), dike vid banvall, 1989 (IB). Hässleby bäck 1/8 mil från kyrkan (V. Haak enligt Sterner ms 1); 75 m O Skögle (6F7g 2625), mot stenmur i öppen blockmark, 1985 (RS AK). Höreda Hackareviken (Apelqvist 1975), troligen = Kulla 150 m NV om den norra gården (6E7i 2927), lövlund, 1981 (JW). Ingatorp 1894 (von Aydow i LD).
Gislaved Bosebo Bollbynäs (Scheutz 1875).
Ljungby Ryssby Holborna (Vranke & Strandmark ms 1921).
Nässjö Bringetofta (A. Lindegren enligt Wetter ms 1894). Malmbäck 1870 (O. E. Norlén i UPS).
Sävsjö Hultsjö Lilla Kråkhult 1906 (Sandblom enligt Sterner ms 1).
Tingsryd Tingsås (Scheutz 1864); Iremåla 650 m SSV den nordligaste gården (4E3j 3901), torr ängsmark, 1984 (KI); Tingsryd, äng, 1923 (B. Svensson i BSvens). Urshult Munkanäs (4E5h 1215), gräsbacke, 1990 (GW).
Uppvidinge Åseda (Scheutz 1871); 200 m S Sjöholmen (5F7g 0740), litet grustag, 1989 (KP, !ThK). Älghult (Scheutz 1864); 1450 m NV Abrahamsmåla (5F3j 4716), gräsgång, ca 1985 (GW ThK); 1500 m NO Bäckslund (5F3j 4217), hagmark, 1989 (KB, belägg i OHN); Fröseke 1954 (R. Sterner i GB); 1200 m N Hinkaryd (5F2j 3842), skräpmark, ca 1990 (LtS LP NT JA); 600 m NO Sjöadal (5F5h 4027), vägkanter, ca 1990 (EtN NT LtS LP MK); 650 NV Åbron (5F3g 0137), äng, 1987 (GW VW); 200 m NV punkt 180,30 (5F4j 4302), lövskogssluttning, 1988 (LtS LP NT).
Vetlanda Alseda Germunderyd (Scheutz 1871); 200 m O punkt 152,0 (6F3c 3631), vägkant, ca 1990 (HF). Fröderyd Gärdeskvarn, 650 m OSO till SO torpet (6E0i 4233), vägkant, 1980-talet (NsE TF). Karlstorp 250 m V Lixerum (6F5h 2039), åkerrenar, betesmark, skogsbryn, 1990 (NOH). Skede Gevelhester (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); 150 m NNO Ålkistan (6F4c 2706), 1980-talet (MM). Skirö (Scheutz 1871). Stenberga Lundås och Skärvete 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851). Vetlanda 1900 (K. Holm i LD); Hulu (Scheutz 1871); Kättilstorp (Hagström enligt Sterner ms 1). Ökna (Scheutz 1864); Emhult (6F3f 0-1-) 1996 (MM); kyrkbyn 1918 (R. Sterner i UPS); Mosshult 1918 (R. Sterner enligt Sterner ms 1) = Mosshult (6F3f 2229), vägkant, 1992 (LtO, !TM).
Växjö Nöbbele (Scheutz 1871). Söraby (Hård ms 1913). Tjureda Ekna (Scheutz ms). Växjö Hollstorp (Scheutz 1864).

Osäker uppgift. 
Värnamo Kärda 1867 (H. Fogelin i Finnved); sannolikt feletiketterad.

karta