vitnoppa
Pseudognaphalium luteoalbum
Gnaphalium luteoalbum
Vitnoppa är en sydlig art, som har varit bofast i södra Skåne, västra Blekinge och södra Kalmar läns kusttrakter samt på mellersta Öland. Den växte på näringsrik, naken, tidvis fuktig, gärna sandig mark i och vid byar och gårdar. En lokal i norra Kalmar läns inland (i Vimmerby Frödinge) var säkert tillfällig – varken klimat eller miljö verkar ha varit lämpligt där.
Växten försvann ur landet på 1970-talet. Det återstår att se hur långvarig en nyupptäckt massförekomst i Bohuslän blir (Jonasson 2005). På den senaste svenska rödlistan (Gärdenfors 2005) har artens status ändrats från försvunnen till sårbar, vilket kanske är överoptimistiskt.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 6 rutor. – Troligen en gammal kulturföljeslagare, bofast men nu utgången (senast sedd 1932).
Vitnoppa är en sydlig art, som har varit bofast i södra Skåne, västra Blekinge och södra Kalmar läns kusttrakter samt på mellersta Öland. Den växte på näringsrik, naken, tidvis fuktig, gärna sandig mark i och vid byar och gårdar. En lokal i norra Kalmar läns inland (i Vimmerby Frödinge) var säkert tillfällig – varken klimat eller miljö verkar ha varit lämpligt där.
Växten försvann ur landet på 1970-talet. Det återstår att se hur långvarig en nyupptäckt massförekomst i Bohuslän blir (Jonasson 2005). På den senaste svenska rödlistan (Gärdenfors 2005) har artens status ändrats från försvunnen till sårbar, vilket kanske är överoptimistiskt.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 6 rutor. – Troligen en gammal kulturföljeslagare, bofast men nu utgången (senast sedd 1932).
Första fynd
Först funnen 1827 av M. G. Sjöstrand i Kalmar Hossmo ´vid Hossmo å 1 mil sydvest från staden [Kalmar]´ (belägg i UPS); mera specifikt var den riklig ´mellan Husholm och Binga vid landsvägen´ (Sjöstrand ms 1831). Uppgiften publicerades först av Hartman (1832); samtliga uppgifter gavs under namnet Gnaphalium luteo-album. – Kanske sågs den även av Westerlund (1852b) sparsamt ´på de gräsbevuxna, något fuktiga ängarne ... som omgifva åloppet´ (Westerlund 1852b).
Lokaler
Samtliga lokaler. Kalmar Hagby (M. G. Sjöstrand enligt Hartman 1832), 1861 (Scheutz i S och UPS); Södra Hagby, ymnigt (Sjöstrand 1863), vid landsvägen, 1865 (S. J. Enander i S). Hossmo se primäruppgifter. Kalmar 1884 (Bethlin i UPS, O. Sellgren i OHN); Skeppsbron 1881 (H. Holmbäck i S och UPS). Ljungby Bottorp, i ett mindre sandtag, ganska sparsam, 1920 (N. Blomgren i LD, N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Torsås Söderåkra Ekestorp 1879 (P. Hebert i S). Vimmerby Frödinge Stålhem vid Malmingens östra strand, ett 50-tal ex ´på den flacka, grovgrusiga men rätt sanka strandremsan´ ca 600 m från bebyggelse, 1932 (C.-A. Hellhagen i S, med detaljerad karta, Hellhagen 1937), ej återfunnen (Danielsson 1979).
Osäkra uppgifter. Tingsryd Almundsryd Ryd, torr sandbacke, 1895 (S. von Mentzer i LD); är sannolikt Anaphalis margaritacea. Västervik Västrum Horn 1835 (G. Johanson ms 1836 under namnet Gnaphalium montanum); recensenten hade ändrat bestämningen till vitnoppa, men eftersom lokalen är isolerad från övriga fynd bör den betraktas som osäker.
Osäkra uppgifter. Tingsryd Almundsryd Ryd, torr sandbacke, 1895 (S. von Mentzer i LD); är sannolikt Anaphalis margaritacea. Västervik Västrum Horn 1835 (G. Johanson ms 1836 under namnet Gnaphalium montanum); recensenten hade ändrat bestämningen till vitnoppa, men eftersom lokalen är isolerad från övriga fynd bör den betraktas som osäker.