D. latifolia
Adam och Eva är en sydöstlig art vars svenska västgräns löper genom Småland. Den växer öppet på torr eller snabbt upptorkande mark i artrika, lågvuxna torrängar kring hällar, på gruskullar och i backsluttningar. De flesta individrika lokaler finns nära havet eller andra stora vatten. I skärgården påträffas arten ofta i skrevor i strandnära klippor. Man kan även finna den i ekdungar och lövskogsbryn samt i hagmarker med måttligt betestryck.
Arten är känslig för tidigt och/eller intensivt bete, gödsling och igenväxning.
Adam och Eva är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kronobergs län. Den har under 1900-talet försvunnit helt från södra delen av det senare länet.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Variation
Utbredning
Funnen i 148 rutor; tidigare uppgifter från 107 rutor. Vanlig nära kusten i nordöstra Småland, ganska sällsynt vid kusten längre söderut, i inre östra Småland och i Jönköping Gränna; saknas i övrigt. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydliga och västliga lokaler.
Alvesta Alvesta Aringsås Södergård (Scheutz 1871).
Eksjö Höreda Källholmen vid prästgården (C. Svensson ms 1854).
Emmaboda Långasjö, tillfällig (Elgqvist ms 1912).
Jönköping Bankeryd Berghalla (7E2a 4817), sommarstugeområde i tidigare hagmark, inplanterad i mitten av 1950-talet, 70–80 ex 1999, 30 2004 (båda MsT). Gränna många belägg och uppgifter från 1870 (C. A. Andersson i S och UME) till 1927 (K. Holm i LD); Björket, skogsbacke, 1911 (A. Arvén i PerBrahe); Hägna (Cairén & Bylund 1978) = Hägna (7E7e 4041), torräng, 1985 (EvG), 1990 (O. Bengtsson), 484 ex 2003 (TF); Kabbarp flera belägg från 1887 (F. Hagström i S) till 1891 (F. Hagström i UPS) = 225 m S Kabbarp (7E6e 4626), torr gräsmark, 1987 (EvG), 1990 (I. Bergengren), 2792 ex 2002 (TF); Långliden (7E8f 1318), blandlövhage, 1990 (O. Bengtsson); Mällby Skepparegård på bergsluttningen (Lundequist 1929); Norra Jorstorp (7E7e 3548), blandlövhage, 1990 (O. Bengtsson); Vretaholm 1864 (A. Elliot i UPS); Åsvarp 1980 (Arbetsgruppen för översiktlig naturinventering och naturvårdsplanering inom Jönköpings kommun 1983), 1990 (O. Bengtsson) = Åsvarp 700 m SV Hägna (7E7e 3438), igenväxande hagmark, 68 ex 1999, 231 ex 2001, 200 ex 2002, 623 år 2003 (allt TF). Skärstad 400 m OSO Torkelstorp (7E4c 2834), betesmark, 1988 (B. Fingalsson), nu försvunnen på grund av igenväxning (MsT). Ölmstad Gudmunderyd (7E4c 4123), 1 ex 1988 (MsT m.fl.), senare förgäves sökt (MsT).
Kalmar Ljungby Bottorp 2:1 1987 (R. Svensson 1988).
Nybro Hälleberga Gullaskruv (Scheutz 1871).
Tingsryd Urshult (Söderberg 1954); Möllekulla 1878 (A. P. Bergqvist i OHN).
Torsås Söderåkra Gökalund 1935 (G. Svensson i Klm); 300 m NNV Norra Kärr (3G9d 4304), sydvänd björkbacke, ett 10-tal rosetter, 1 blommande 1983 (ThK). Torsås 1900 m NNV Högaberg (3G9b 4403), torrbacke, 1 röd och 1 gul 1983 (ThK); Oxlehall 625 m SO triangelpunkt 57,2 (4G0b 0119), torr gräsmark på tunn jord (hjortbetat), 1988 (ThK).
Vetlanda Ramkvilla Lövås (Sandblom enligt Sterner ms 1), 1977 (Kjellander 1988) = 100 m SO Lövås (5E8j 3606), torräng, 1989 (TF), 100 ex 1996 (LsA).
Växjö Hemmesjö Södra Åreda (Scheutz 1864). Nöbbele Hermanstorp 1858 (Westerlund ms 1858). Söraby Löpanäs (Scheutz 1871). Tolg (Scheutz 1864), 1865 (G. A. P. Hammarberg i S UPS och UME), 1867 (G. A. P. Hammarberg i LD). Tävelsås (N. J. Scheutz enligt T. M. Fries 1858). Växjö prästbostället 1902 (F. Hård i GB). Öjaby 1902 (G. Hård i LD S och UPS); Nöbbeled flera belägg från 1908 (G. Hyltén-Cavallius enligt C. Mossberg ms) till 1946 (N. Malmer i LD).
Osäkra uppgifter.
Alvesta Skatelöv 1853 (Scheutz ms 1864); om uppgiften är från 1853 och riktig borde Scheutz ha publicerat den (kanske gällde det majnycklar D. majalis, som växer i Skatelöv).
Hylte Femsjö 1903 (A. R. Molander i GB); felbestämning, feletikettering eller inplantering.
