kranssalvia
Salvia verticillata
Kranssalvia är troligen hemmahörande i sydöstra Europa och sydvästra Asien. Till Sverige har den kommit dels med vallfrö, dels med utländsk spannmål. Den odlas också till prydnad, men ingen av de småländska lokalerna verkar bero på förvildning. I vårt landskap är arten nästan bara sedd på järnvägsstationer och i hamnområden, och det ligger nära till hands att tro att den kommit in med frövaror, som lastats om på sådana platser. 1918, 1919 och 1920 samlades den dock på barlast i Kalmar, vilket antyder en annan spridningsväg.
Kranssalvia betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Kranssalvia betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Första fynd
Först funnen i Jönköping på järnvägsstationen 1889 (H. W. Arnell i UPS). – Först publicerad från Högsby Högsby Berga station (Witte 1909a). Där samlades den först 1906 (H. Witte i UPS) och sist 1914 (O. Köhler i S). Witte (1912) trodde att den inkommit ´med emballage eller på annat dylikt sätt´.
Lokaler
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 5 rutor. – Sentida inkomling; bofast i Västervik Västervik och kanske i Kalmar Kalmar, men nu försvunnen.
Samtliga lokaler. Högsby Högsby se primäruppgifter. Jönköping se primäruppgifter. Kalmar Kalmar talrika uppgifter och belägg 1912–45; Barlastholmen 1924–26 (Snell 1929), 1940 (J. Lagerkranz i S), 1942 (T. Sundin i LD), 1944 (Nyström ms), 1945 (J. Lagerkranz i UPS); hamnarmen 1913–14 (Pleijel 1916), 1925 (I. Humble i LD); Tjärhovet 1916 (G. Linderoth i OHN), 1918 (H. G. Bruun i UME), 1924–28 (Snell 1929), 1931 (B. Hedvall i LD), 1934 (N. Alroth i GB); Yttre hamnen 1927 (E. Stenberg i LD under namnet S. pratensis, ombestämning ThK 1985); Ängö 1914 (C. M. Rydén i LD och S, G. Haglund i S), 1917 (J. Lagerkranz i S), 1924–28 (Snell 1929), 1942 (Sundin enligt Sterner ms 1), 1944 (Nyström ms). Oskarshamn Oskarshamn utan år (L. Cederkvists herbarium i OHN), 1919 (S. Rühling i OHN). Västervik Västervik Slottsholmen (Lundin 1936); Stadsparken (Lundin 1933); Väderkvarnen, grushög, 1893 (A. A. W. Lund i S) = nära Holländska kvarn (Lundin 1933).
Osäker uppgift. Växjö Bergunda Räppe 1896 (K. Sjöqvist enligt C. Mossberg ms); bestämningen är osäker.
Samtliga lokaler. Högsby Högsby se primäruppgifter. Jönköping se primäruppgifter. Kalmar Kalmar talrika uppgifter och belägg 1912–45; Barlastholmen 1924–26 (Snell 1929), 1940 (J. Lagerkranz i S), 1942 (T. Sundin i LD), 1944 (Nyström ms), 1945 (J. Lagerkranz i UPS); hamnarmen 1913–14 (Pleijel 1916), 1925 (I. Humble i LD); Tjärhovet 1916 (G. Linderoth i OHN), 1918 (H. G. Bruun i UME), 1924–28 (Snell 1929), 1931 (B. Hedvall i LD), 1934 (N. Alroth i GB); Yttre hamnen 1927 (E. Stenberg i LD under namnet S. pratensis, ombestämning ThK 1985); Ängö 1914 (C. M. Rydén i LD och S, G. Haglund i S), 1917 (J. Lagerkranz i S), 1924–28 (Snell 1929), 1942 (Sundin enligt Sterner ms 1), 1944 (Nyström ms). Oskarshamn Oskarshamn utan år (L. Cederkvists herbarium i OHN), 1919 (S. Rühling i OHN). Västervik Västervik Slottsholmen (Lundin 1936); Stadsparken (Lundin 1933); Väderkvarnen, grushög, 1893 (A. A. W. Lund i S) = nära Holländska kvarn (Lundin 1933).
Osäker uppgift. Växjö Bergunda Räppe 1896 (K. Sjöqvist enligt C. Mossberg ms); bestämningen är osäker.