tulkört
Vincetoxicum hirundinaria
Den i Norden utpräglat sydöstliga tulkörten växer på närings- och basrik, i regel torr mark. Man påträffar den oftast i bergbranter och på berghyllor, i blockterräng, kring hällar eller i bryn och snårkanter. Den växer gärna på platser som berikas av lövfall, i inlandet ej sällan i varma sydbranter mot sjöar. Följeväxter i sådana miljöer kan vara skogsklöver Trifolium medium, småborre Agrimonia eupatoria, getrams Polygonatum odoratum, blodnäva Geranium sanguineum och kungsmynta Origanum vulgare. Den kan även förekomma i torrängar på moränbackar och grusåsar, i beteshagar och gles ädellövskog (oftast ek) samt i strandsnår vid havet.
En till synes starkt avvikande ståndort är vid större åar – på stranden, på revlar eller på småholmar ute i strömfåran. Där kan tulkörten finnas i stor mängd tillsammans med t.ex. safsa Osmunda regalis, idegran Taxus baccata och vit snårvinda Calystegia sepium ssp. sepium. Några lokaler anges nedan.
Arten kan även någon gång förekomma på starkt kulturpräglad mark, t.ex. i grustag, på banvallar och på igenlagda åkrar (t.ex. de två sydvästligaste, isolerade lokalerna) men är i Småland inte påtagligt kulturgynnad.
Funnen i 208 rutor; tidigare uppgifter från 135 rutor. Vanlig i ett söderut allt smalare band utmed kusten till Kalmar Ryssby; ganska sällsynt i nedre Emådalen och sällsynt i sydligaste Kalmar län. Mycket sällsynt i övriga delar av östra Småland, saknas i nutid i den västra hälften. – Ursprunglig.
En till synes starkt avvikande ståndort är vid större åar – på stranden, på revlar eller på småholmar ute i strömfåran. Där kan tulkörten finnas i stor mängd tillsammans med t.ex. safsa Osmunda regalis, idegran Taxus baccata och vit snårvinda Calystegia sepium ssp. sepium. Några lokaler anges nedan.
Arten kan även någon gång förekomma på starkt kulturpräglad mark, t.ex. i grustag, på banvallar och på igenlagda åkrar (t.ex. de två sydvästligaste, isolerade lokalerna) men är i Småland inte påtagligt kulturgynnad.
Funnen i 208 rutor; tidigare uppgifter från 135 rutor. Vanlig i ett söderut allt smalare band utmed kusten till Kalmar Ryssby; ganska sällsynt i nedre Emådalen och sällsynt i sydligaste Kalmar län. Mycket sällsynt i övriga delar av östra Småland, saknas i nutid i den västra hälften. – Ursprunglig.
Första fynd
Först noterad 1741 på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult av Linné (1745b) under namnet Asclepias.
Lokaler
Lokaler i söder och väster. Aneby Lommaryd 1900 (G. Elander i LD). Eksjö Höreda Höreda prästgård i hästhagen 1853–54 (C. A. J. Swensson ms 1854). Hultsfred Järeda Klövdala på en backe, 1824 (J. Svensson ms 1825). Kalmar Dörby Dörby by i ängsbackar bland hassel (P. Johansson enligt Sterner ms 1); Skogslund 800 m S punkt 20,69 (4G6e 3146), åkerholme, rikligt 1985 (ThK); Smedby, 1940-talet (Nyström ms); Ulvsborg 325 m V det nordligaste huset (4G6f 1925), ängsmark med slånsly, åtskilliga, 1988 (SD). Hossmo Hossmo säteri i ett stenrös 1921 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kalmar allmän (Sjöstrand ms 1831, 1863, Westerlund 1852b); Berga 1847–50 (Westerlund ms 1844–52, ms 1849, ms 1850); Hagbygärde, 1940-talet (Nyström ms); Djurängsbackarna (Haglund enligt Sterner ms 1) = (4G6g 4726), torrbacke med slånsnår, 2005 (TsB); NO om järnvägsviadukten, 1940-talet (Nyström ms); Skälby (Moqvist 1848), i en lund N om Skälby 1878 (K. J. Lönnroth i GB och UPS), 1884 (G. A. Karlsson i LD), c. 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1), N om gården samt strax S om gården (G. Haglund enligt Sterner 1933), kanske = 100 m SV Skälby (4G6g 3623), glänta i ekhage, 1990 (CrA), 2005 (TsB); slottet 1922 (Å. Hallström i LD); Stensberg (Moqvist 1848); Stensö (Moqvist 1848, N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Södra Skallö (4G6h 3116), öppen enbuskmark, 1991 (CrA). Kläckeberga Krafslösa (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Nybro S:t Sigfrid se nedan! Tingsryd Tingsås Iremåla 100 m O den nordligaste gården (4E3j 4505), torr ängsmark, 1988 (KI). Torsås Torsås Gettnabo 200 m SV transformatorstationen (4G0c 0901), törnsnår på sydsluttande backe, riklig 1983 (ThK, belägg i S); Tjärekulla 150 m SO den östra gården (4G0b 2337), stora hällmarker i bete, 1988 (ThK). Tranås Adelöv Ingelsbo 1846 (E. L. Petersson ms 1846), 1849–50 (C. J. Petersson ms 1850). Säby Sommen 1888 (E. Jäderholm i Norrk). Vetlanda Skirö Tolja, södra gården (6F1f 4408), torr betesmark, 1987 (TmN). Växjö Nöbbele 100 m SV Hassleslätt (4F7b 1928), igenväxande åker, troligen införd, kvar i ruggar efter slåttern, 1981 (GI).
Exempel på lokaler vid strömmande vatten. Kalmar Åby 900 m VNV Kvarntorpet (i Ryssby), riklig på blockholmar i ån tillsammans med safsa och idegran (5G0e 4645), 1991 (ThK). Mönsterås Fliseryd 300 m S Allseda (5G7g 2141), mullrik barr-ekskog vid åkvillar, ca 1990 (GrS ÅR); Herreholmen (5G6f 4322), åholme med blandlövskog, 1990 (GrS). Nybro S:t Sigfrid 200 m N Stora Mölebo (4G7c 0530), lövsnår vid stenig å, riklig 1989 (ThK).
Exempel på lokaler vid strömmande vatten. Kalmar Åby 900 m VNV Kvarntorpet (i Ryssby), riklig på blockholmar i ån tillsammans med safsa och idegran (5G0e 4645), 1991 (ThK). Mönsterås Fliseryd 300 m S Allseda (5G7g 2141), mullrik barr-ekskog vid åkvillar, ca 1990 (GrS ÅR); Herreholmen (5G6f 4322), åholme med blandlövskog, 1990 (GrS). Nybro S:t Sigfrid 200 m N Stora Mölebo (4G7c 0530), lövsnår vid stenig å, riklig 1989 (ThK).
