Hårslinga växer på växlande djup i sjöar, dammar och åar, särskilt på steniga eller grusiga bottnar. I vattendragens strömsträckor bildar den ibland täta bestånd. Arten är föga fordrande då det gäller tillgången på basämnen och näring men undviker de allra suraste och näringsfattigaste miljöerna. Den förekommer ibland i kulturskapade vatten, t.ex. dammar i grusgropar och diken. Inga säkra uppgifter från brackvatten finns, och troligen växer arten i landskapet aldrig i havet.
Första fynd
Bygdenamn och bruk
Utbredning
Funnen i 908 rutor; tidigare uppgifter från 207 rutor. Vanlig till ganska vanlig men ojämnt spridd i större delen av Småland; dock ganska sällsynt i södra Kalmar läns slättland och ej funnen vid kusten. – Ursprunglig.
Lokaler
Osäkra uppgifter.
Mönsterås Mönsterås Vållö skärgårdsreservat (Ekstam 1976); troligen felbestämning. Västervik Västervik Gamlebyviken (H. Svensson enligt Stenar ms); Grantorpsviken 1949 (Stenar ms, dock med noteringen ´Är nog M. spic?´); Lilla Ringholmen 1949 (Stenar ms); alla troligen felbestämda.
