Denna art har uppstått i kultur genom korsning mellan körsbärsplommon P. cerasifera och slån P. spinosa, antagligen i Mindre Asien eller Kaukasus redan ett par tusen år före vår tideräknings början. I Sverige har den sannolikt odlats sedan medeltiden. I prästgårdens trädgård i Älmhult Stenbrohult fanns givetvis såväl krikon (tyska slåen, Prunus sylvestris, praecox, altior) som plommon, både röda och gula (´bruna plomon´ respektive ´hwita plomon´, Prunus sativa vulgaris och Prunus fructu maximo, rotundo, flavo et dulci; Linné ms 1732).

Kvarstående snår har ofta dålig eller utebliven fruktsättning, vilket försvårar en säker identifikation. Informationen om underarterna nedan lämnas med reservation för att mellanformer kan ha klassificerats olika av olika inventerare (i nordost har man i regel inte skilt ut underarterna). I vissa områden kan dessutom kvarstående bestånd av arten ha förbigåtts.