selleri
Apium graveolens
Selleri förekommer spontant i större delen av Europa och når Danmark; i vårt land har arten upprepade gånger spritts spontant till Skåne och räknas numera som etablerad där. Dessutom odlas växten som grönsak och rotfrukt och förvildas någon gång. Den fanns i trädgården vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Apium dulce, celeri italorum, på svenska celeri). Att döma av de fåtaliga uppgifterna tycks den dock inte ha varit särskilt vanlig i småländska trädgårdar. Elias Fries (ms 1810c) skrev om Hylte Femsjö: ´planteras alldrig här i socknen´.
Funnen i 5 rutor; 1 tidigare uppgift. – Tillfälligt utkommen.
Selleri betecknas som akut hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Detta avser förekomsterna vid Skånes kust; de småländska saknar intresse ur skyddssynpunkt.
Funnen i 5 rutor; 1 tidigare uppgift. – Tillfälligt utkommen.
Selleri betecknas som akut hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Detta avser förekomsterna vid Skånes kust; de småländska saknar intresse ur skyddssynpunkt.
Första fynd
Västervik Västervikstrakten, odlad och förvildad (Lundin 1933).
Lokaler
Samtliga lokaler. Jönköping Järstorp Klämmestorp (7D1j 3343), soptipp, 2006 (MtS). Oskarshamn Oskarshamn Fagereke (6G0h 0531), fyllnadsmassor, 1995 (ÅR); Fredriksberg (5G9h 4522), utkastplats, 1995 (ÅR). Tingsryd Tingsås Elsemåla (4F2a 3814), soptipp, 1999–2001 (B. Nilsson m.fl. 2000, 2001, Niordson 2002). Torsås Torsås Hallagärde (4G0a 1624), soptipp, 1 ex 1998 (B. Nilsson 1999). Västervik Västervikstrakten se primäruppgift.