trampgröe
Poa supina
Mer information om arten

Trampgröe växer på något fuktig, trampad eller nött mark, vanligen i lätt skugga av ädla lövträd och gynnad av deras fallförna. Man finner den särskilt på kostigar i beteshagar, i alléer och på beskuggade gårdsplaner. Artens förekomst i den svenska floran uppdagades ganska sent (Nannfeldt 1935), och dess stora utbredning i Småland blev känd först vid inventeringen.

Kännetecken.
Under blomningen är trampgröe lätt att urskilja från släktingen vitgröe Poa annua genom att småaxen sitter gyttrade i spetsen av vippgrenarna. Vidare utgår det alltid bara en gren från varje nod i vippan (ofta två hos vitgröe), ståndarknapparna är långa, och växten bildar mattor genom liggande skott som rotar sig (en vitgröetuva är alltid rotad bara i centrum). Blomningsperioden är dock kort och infaller under försommaren; under resten av året är trampgröet mycket anonymt. – Sent blommande ´trampgröe´ visar sig i regel vara hybriden med vitgröe; hybriden har en mera utsträckt blomningstid.

Första fynd

Tidigast insamlad 1863 i Eksjö Eksjö av E. Carlsson och K. F. Dusén (belägg i S respektive UPS) men bestämd till vitgröe P. annua. Beläggen ombestämdes av J. A. Nannfeldt 1934, och han publicerade följande år arten som ny för landet (Nannfeldt 1935). Då hade emellertid den skicklige amatörbotanisten C. T. Holmström observerat den sedan 1913 på skogsstigar vid Alvesta Mistelås Tagel. Han hade insett att det var något nytt men fått sina belägg bestämda till en skuggform av berggröe, P. compressa f. umbrosa, av grässpecialisten Otto R. Holmberg! Belägg finns i GB, LD S och UPS. Holmström hade även samlat artens hybrid med vitgröe vid Tagel. Historien återges väl av I. Christoffersson (1994c).

Utbredning

Funnen i 755 rutor; tidigare uppgifter från 33 rutor. Vanlig eller mycket vanlig i stora delar av landskapet men med något avtagande frekvens i väster (dock uppenbart förbisedd i inre sydvästra Småland). Saknas nästan helt i en bred zon utmed kusten. – Gammal kulturföljeslagare.

Lokaler

De östligaste lokalerna.
Kalmar Halltorp Värnanäs 800 m NO slottet (4G2e 3919), fuktig skogsbilväg, 1990 (ThK, belägg i S), 2005 (CrA). Kalmar Kalmarsundsparken O om Sturegatans slut mot öster (4G6g 0929), grässlänt intill cykelväg, 2005 (CrA).
Västervik Gamleby 300 m S Betestorp (7G3g 2306), kostig, 1987 (BD, belägg i Vvik). Loftahammar Mistekärr 400 m V den sydvästra gården (7H4a 3235), skogsväg, 1986 (MA, belägg i Vvik).

karta