månlåsbräken
Botrychium lunaria
Mer information om arten

Låsbräken växer i regel öppet på ganska torr till frisk mark, gärna i backsluttningar, på grusåsar och på moränkullar. De flesta växtplatserna är magra, ogödslade betesmarker, gärna hagmark – en lätt beskuggning tycks vara gynnsam. I lågväxt, örtrik, mager slåttermark kan den förekomma rikligt. Ibland finner man den på åker- eller vägrenar, och den kan komma in på sedan länge igenlagda åkrar på lätt jord. Någon gång kan man också få se den på gamla gårdstun. Påfallande ofta växer låsbräken i mattor av gråfibbla Pilosella officinarum. Arten blir ofta förbisedd, eftersom den är svårupptäckt, oregelbunden i sitt uppträdande och vanligen fåtalig.

Ytterst sällan växer låsbräken i icke kulturbetingade miljöer. Från Småland är sådana kända endast från Jönköping Månsarp Taberg, där den har setts såväl i bergbranter som i lövskog (se nedan). Kanske är arten särskilt förbisedd i sådana miljöer.

På de allra flesta lokaler är låsbräken beroende av att växtplatsen hålls öppen genom slåtter eller bete och inte gödslas. Den har rimligen gått tillbaka under 1900-talet på grund av de naturliga fodermarkernas starka minskning.

Första fynd

Upptagen av Linné (ms 1728 under namnet Lunaria botrytis) från Småland men utan lokal. – I tryck först omnämnd från trakten av Jönköping av Wåhlin (1769 under namnet Osmunda lunaria): ´på bergshallar´.

Utbredning

Funnen i 450 rutor; tidigare uppgifter från 143 rutor. I stort sett ganska vanlig, men ganska sällsynt i nordöstra Kronobergs län och i Kalmar läns norra och östra delar. – Troligen ursprunglig, men starkt kulturgynnad.

Lokaler

Till synes naturliga lokaler
Jönköping Månsarp 500 m O Kåperyd (6D9j 0417), lundäng ovan rasbrant, minst 25 ex 1980 (RC MsT), 500 m SV Tabergs järnvägsstation (6D9j 0821), bergbrant, 1988 (LaA LtS); Tabergs SV-sida (6D9j 1221), sydvänd rasmark 1974 (RC), 1981 (RC MsT), Tabergs SO-sida (6D9j 1222), stup och grovblockig rasmark, 1981 (RC MsT); Tacklasberget (6D9j 0224), lund i bergbrant, 1984 (RC).

karta