engelskt rajgräs × ängssvingel
Lolium perenne × Schedonorus pratensis
Mer information om arten

Hybriden mellan ängssvingel och engelskt rajgräs är i regel lik engelskt rajgräs, men blomställningens topp är mindre styvt upprätt. Den identifieras på att småaxen har två skärmfjäll som är mycket mera olikstora än hos ängssvingel (rajgräsen har bara ett skärmfjäll); ståndarknapparna är smala och öppnar sig inte. Hybriden är säkert mycket förbisedd (av de tio fynden i Småland har sju gjorts av grässpecialisten N. Blomgren), men å andra sidan misstolkas ofta former av föräldraarterna som hybriden (exempelvis ängssvingel med fågrenig vippa eller rajgräs med grenigt ax).

Första fynd

Först funnen 1920 av N. Blomgren i Kalmar Kalmar vallgraven vid slottet (Sterner ms 1). Belägg saknas, men Blomgen har samlat korrekt bestämt material från flera andra platser. – Ej tidigare publicerad från landskapet.

Utbredning

Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 7 rutor. – Tillfällig.

Lokaler

Samtliga lokaler.
Jönköping Skärstad ca 500 m NV Siringe, gräsbevuxen brukningsväg, 1977 (R. Carlsson i S, !ThK 1985) = 175 m VSV Hultarp (7E4d 0523), åkervägsmitt, 1989 (EbW DgE ThK, belägg i S).
Kalmar Halltorp SV om Värnanäsåns mynning, vägkant, 1923 (N. Blomgren i LD). Kalmar 1921 (N. Blomgren i LD), 1924 (N. Blomgren i GB S och UPS); Kullö (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); slottet, i vallgraven, 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Ljungby S om Kranklösa, vägkant, 1923 (N. Blomgren i LD, Sterner ms 1).
Mönsterås Ålem Sandbäckshult 1924 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1).
Oskarshamn Döderhult Påskallavik 1924 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Oskarshamn 1924 (N. Blomgren i LD).