Smålands flora - kalmus | Botanikportalen

kalmus

Acorus calamus

Kalmus växer i grunt vatten eller på våt, gärna dyig mark. Arten kommer från södra och östra Asien och infördes till Europa som läkeväxt på 1500-talet. Från Småland är den känd sedan tidigt 1700-tal, då den odlades i Nils Linnaeus’ trädgård i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Acorus verus, på svenska kalmus). I dagens Småland ses den oftast som kvarstående sedan gamla tider i gårdsdammar eller i vattenhål på betesmark, men den förekommer även som förvildad på stränderna av näringsrika sjöar och åar. Växten sätter inte frö hos oss (den är en steril, triploid kulturform), men den sprids spontant genom att delar av jordstammen förs vidare med rinnande vatten.

Första fynd

Noterad i slutet av 1700-talet av Ljungh (ms) från Aneby Lommaryd vid kyrkan och Skareda samt Jönköping ´vid den mindre sjön och vid gården Holmen rikligt´. Kalmus fanns vid Munksjön (= Lillsjön; 7Ea 0717) ännu 1989 (BJ). – Först publicerad från Hylte Femsjö (E. Fries 1825–27).

Bygdenamn och bruk

kalmesrot; kalmarrot och liknande (flera spridda socknar; man har trott att namnet har något att göra med Kalmar, Vide 1966); flägg (Scheutz ms).

Variation

En ovanlig odlingsform har gulbandade blad.

Utbredning

Funnen i 131 rutor; tidigare uppgifter från 76 rutor. Utbredning ojämn; ganska vanlig i ett stråk i centrala Småland, i övre Emådalen, längs Svartån och i ett mindre område i väster, i övrigt sällsynt. – Kulturföljeslagare, troligen gammal; bofast.

Lokaler

Lokaler i östra Småland.
Hultsfred Virserum Hässlid 500 m VNV vägskäl (6F1g 0236), igenväxande fuktig betesmark, 1980-talet (HJ RoL); Slagdalaån (Stenstorp & Nelin 1976); Strömsholmen 1974 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD) = Virserumsån (6F0h 4618), kvarndamm, 1986 (IB OS TmN); SO om Tönshult (5F9h 2901), fuktig betesmark, 1987 (TmN).
Högsby Långemåla ån mellan Allgunnen och Lången (R. Sterner enligt Sterner ms 1).
Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b); Berga 1883 (O. Sellgren i OHN), 1887 (A. Andersson i OHN), 1920 (A. Holtzberg i S), 1930 och 1968 (båda H. G. Bruun i UME); skjutbanan 1928 (A. J. Snell i GB LD och UPS), 1929 (A. J. Snell i S), ca 1945 (Nyström ms); Skälby (D. G. Petersson ms ca 1850), många senare uppgifter och belägg = (4G6g 3825), damm, 1983 (BtL GW ThK), 1992 (CrA); tegelbruket ca 1945 (Nyström ms). Ljungby 50 m V Fredriksström (4G7d 2538), damm, dystrand, 1988 (SS BrS). Ryssby (Sjöstrand 1863).
Nybro Hälleberga 600 m N Orrefors station (5F0j 1412), damm, 1988 (CM). Kristvalla 1 km ONO Storamålen (4G9b 4746), damm bakom ladugård, 1985 (IB AtT TJ), 1990 (ThK). Kråksmåla Alsterbro NO bron över Alsterån (5G2b 2315), tomtmark mot å, 1990 (IzL). Madesjö Flemmingeland (4G9a 4709), göl nära gård, 1985 (JEH ABC BÖ).
Oskarshamn Misterhult Virbo 1845 (Lönnberg ms 1845), 1959 (ÅR, belägg i OHN) = Virbo 200 m uppströms Viråns utlopp (6G1i 1246) 1984 (ÅR), 1985 (I. Asp i OHN).
Valdemarsvik Tryserum Brantsbo (8G0h 3-3-), bäck, 1980-talet (EG FL MgL BD).
Vimmerby Locknevi sjön vid Kulhult 1845 (Dahlberger ms 1846). Södra Vi Juttern vid Stångåns utflöde (7F2j 4026), näringsrik, igenväxande vik, 1980-talet (E. Helin).
Västervik Loftahammar Stjärneberg (7H4a 1343), damm, 1998 (RK). Odensvi Losjön S om Sågstugan (7G4e 1642), åutlopp, 2005 (BtE RK, belägg i OHN). Västra Ed Frisksjön 1929 (B. Broomé i S). Västrum Söreskäret (6H7b 3828), hällkar, 1987 (RK, belägg i Vvik).

Osäkra uppgifter. Oskarshamn Oskarshamn ´vid sjö- och åbräddar´ (Österman ms 1863); uppgiften syftar sannolikt på Misterhult Virbo. Västervik ´Östersjön invid Ed´ 1849 (Sondén ms 1850); lokalens läge är osäkert.