Svartsenap är möjligen ursprunglig i västra Europa och västra Medelhavsområdet, men detta är osäkert eftersom den har odlats för senapsproduktion i stora områden sedan mycket länge. I Sverige var den sannolikt allmänt odlad på 1800-talet, men sedan har odlingen gått tillbaka starkt; exempelvis betecknade Vranke & Strandmark (ms 1921) den som ´fordom odlad´ i Alvesta Skatelöv Vrankunge. I takt med detta har arten också blivit sällsyntare som vild. I Småland gjordes det senaste fyndet i början av 1970-talet (Stenstorp & Nelin 1976). Den har nog alltid varit helt sporadisk i större delen av Småland, men på Jönköping Visingsö verkar den ha haft en rik, och kanske temporärt etablerad, förekomst. På detta tyder uppgiften därifrån hos Zetterstedt (1878a): ´mångenstädes på åkrar, men talrikast på öns norra del, t. ex Rönäs, linåkrar nära Loa sten, Aflösa, Säby, Erstad, i mängd vid Spetaln och Ed´. Daterade belägg finns från Visingsö 1861 (K. A. Belfrage & J. N. Åkermark i S) samt från Ed och Spetala 1877 (J. E. Zetterstedt i UPS). Efter 1877 har dock ingen rapporterat den från ön. – Ett enda omnämnande finns från barlast, Västervikstrakten ´t.s., på ballast´ (Lundin 1933); i övrigt går nog de småländska fynden tillbaka på förvildning, eller i något fall på direkt import av senapsfrö.