fläcklungört
Pulmonaria officinalis
P. officinalis ssp. officinalis; fläckig lungört
Fläcklungört är mycket lik lungört P. obscura (rosettbladen har samma form och hårighet) men har starkare vitfläckiga blad och längre och tätare glandelhår i blomställningen. Det är en mellaneuropeisk art med sina nordligaste spontana förekomster i Danmark och södra Skåne. Den odlas även till prydnad och förvildas lätt (har god förmåga att spridas med frö).
Förväxlingsrisk. Namnet P. officinalis har ända in på 1980-talet använts i betydelsen P. obscura. Fläckig lungört har mycket ofta förväxlats med fransk lungört P. affinis, som har starkt fläckiga blad men smalare bladbas (brett killik, inte tvär som hos lungört och och fläckig lungört) och helt avvikande behåring på bladen.
Funnen i 13 rutor; inga tidigare uppgifter. Mest noterad i södra Småland. – Dels utkommen, dels förvildad; tills vidare att beteckna som tillfällig.
Fläcklungört betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Rödlistningen gäller de spontana skånska förekomsterna. De småländska förekomsterna har föga intresse ur skyddssynpunkt.
Fläcklungört är mycket lik lungört P. obscura (rosettbladen har samma form och hårighet) men har starkare vitfläckiga blad och längre och tätare glandelhår i blomställningen. Det är en mellaneuropeisk art med sina nordligaste spontana förekomster i Danmark och södra Skåne. Den odlas även till prydnad och förvildas lätt (har god förmåga att spridas med frö).
Förväxlingsrisk. Namnet P. officinalis har ända in på 1980-talet använts i betydelsen P. obscura. Fläckig lungört har mycket ofta förväxlats med fransk lungört P. affinis, som har starkt fläckiga blad men smalare bladbas (brett killik, inte tvär som hos lungört och och fläckig lungört) och helt avvikande behåring på bladen.
Funnen i 13 rutor; inga tidigare uppgifter. Mest noterad i södra Småland. – Dels utkommen, dels förvildad; tills vidare att beteckna som tillfällig.
Fläcklungört betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005). Rödlistningen gäller de spontana skånska förekomsterna. De småländska förekomsterna har föga intresse ur skyddssynpunkt.
Första fynd
Först funnen i Älmhult Älmhult vid Froafälle, villaområde vid Sölvegatan (4D3j 4424), förvildad i torr björkdunge, 1982 (JEH, belägg hos finnaren, !ThK). – Först publicerad av T. Karlsson & Nosslin (1993) från Tingsryd Älmeboda, baserat på följande inventeringsuppgift: 850 m S kyrkoruinen (V om väg 122) (4F4d 3409), skogsbryn bakom villa, utkast, 1990 (BN, belägg i LD, !ThK).
Lokaler
Samtliga lokaler. Alvesta Västra Torsås Bohult ca 100 m SO punkt 169,88 (4E5d 0024), kompost i skogsbryn, flera ex 1990 (SK AtT, belägg i SK:s herbarium, !ThK). Jönköping Månsarp Taberg, gärdet nära Yllefabriken och Tabergsån (6D9j 1229), skogsdunge, f.d. trädgård, 2000 (HT, belägg i S, bestämning ThK). Visingsö 450 m SSV Asby (7E6c 2705), skogsbryn, förvildad, 1988 (EvG TM, belägg i LD, bestämning ThK). Kalmar Kalmar Berga koloniområde (4G7g 0929), förvildad i buskage, 2000 (MtS, belägg i S). Karlslunda Hundshyltan 900 m V punkt 81,22 (4G3a 3930), vägren vid torp, förvildad, 1990 (ThK, belägg i S). Lessebo Hovmantorp Hovmantorps säteri (4F8b 4329), hagmark bakom ladugård, 1992 (AvG, belägg i LD); 100 m N Näsgården (4F8c 1310), gräsmark i lövhage, utkast, 1988 (AvG, !ThK). Lessebo 1 km VSV Ekbacken (4F8d 1826), utkast i gammal grustäkt, spridd, 1992 (AvG, belägg i LD, !ThK). Tingsryd Älmeboda se primäruppgifter. Värnamo Fryele Stora Hyltan (5E8b 2211), buskage, förvildad, 1991 (JS, !ThK). Västervik Västervik f.d. tändsticksfabriken, vid kuskstugan (7H0a 4800), backe, utkast, 1991 (RK, belägg i OHN, !JC). Älmhult Stenbrohult Liatorp 700 m OSO Björnhult (4E6b 3107), ödetomt, rikligt spridd 1992 (SK ThK, belägg hos ThK). Älmhult se primäruppgifter.