Smålands flora - vitsippa | Botanikportalen

vitsippa

Anemone nemorosa

Vitsippa växer på fuktig till ganska torr jord, gärna vid rörligt vatten, både i näringsrik skog och fattig löv-, bland- och granskog. Vidare förekommer den på trädsocklar i sumpskog, i kanterna av lövskogskärr, i ängar och på hedar. Växten är också vanlig på betesmarker, dikesrenar och vägkanter. Den klarar ej att översvämmas eller torka ut under längre tid och trivs inte i stark skugga. Den tål troligen inte heller gödsling.

Första fynd

Under sin öländska och gotländska resa 1741 noterade Linné vitsippan vid Eksjö Eksjö och på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult (Linné 1745b).

Bygdenamn och bruk

Bygdenamn. Utom det över hela landskapet förekommande vitsippa var vitverva, vitvirva och vitvirra vanliga namn i Kronobergs län (”verva”, ”virra” etc. = darra, t.ex. i blåst). I nordöstra Småland dominerade det sist näömnda jämte vitviring; vitvöring och vitvira förekom i Södra Möre (Linder 1867). Linné (1745a) skriver vitvärv, Fries (ms 1810a; Femsjö) och Forsander (ms 1810b; Fryele) hwitlock. Bland andra namn kan nämnas hwitve (Vrigstad; Wetter ms 1894), vitvelingar (Gårdsby; J. Christoffersson ms 1993b), hvitalåcker (västra Småland; Scheutz ms), vitpurling (Älmeboda) samt sötsnopper och sötingar (västra Småland; J. Christoffersson ms 1993b). Då inget annat anges är namnen hämtade från Vide (1966).

Variation

Vitsippan har ibland mer lilaröda kalkblad, som kan vara färgade även på insidan. Antalet kalkblad kan variera (upp till nio). Blomman kan vara mer eller mindre fylld eller ha de olika delarna omvandlade på andra sätt, brokiga i vitt och grönt och/eller mer eller mindre flikiga. Påfallande är former som har kalkbladen (och ibland även ståndarna) helt eller delvis omvandlade till gröna, bladlika bildningar. De är sinsemellan olika men brukar sammanfattas under namnet grönsippa. Sådana har noterats från minst 15 lokaler.

Utbredning

Funnen i 1399 rutor; tidigare uppgifter från 366 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig.

Lokaler

Lokaler för grönsippa.
Eksjö Bellö 600 m NV Vada (6F7f 0820), under hassel vid stig, 1985 (RS). Edshult Bergs pensionat utan år (N. Willén i LD).
Emmaboda Vissefjärda Torsjö 1973 (Åkesson ms 1993).
Jönköping Ljungarum Råslätt 1866 (Gadamer, belägg i S).
Mönsterås Fliseryd Fliseryd station (E. Svensson 1976).
Nybro Madesjö Fjälebo, beteshage (Nettelbladt 1973b) = Fjälebo naturreservat (4G8c 0840), ca 2000 (A. Johansson).
Oskarshamn Misterhult Virbo, lund på moränås, mot söder, 1950 (S. Lindholm i OHN), Virbo 1962 (B. Vedelöv i OHN), mellan Smedstugan och säteriet (6G1i 1-4-) 2002 (M. Löfquist i OHN).
Tranås Säby 1953 (G. Hellgren i Säby, !ThK); 750 m N Haga (7E6j 3142) 1987 (KR, belägg i LD).
Vetlanda Skede Skinberga (6F4c 4123), vid hassel i betesmark, 1989 (TM, belägg i OHN).
Vimmerby Vimmerby 1837 (P. O. Rosén, belägg i S); 50 m N Appelkullen (6F6j 1-3-), ängsmark, 1980 (LÅ, !ThK).
Värnamo Värnamo Apladalen vid Kröcklebäcken 1978 (Värnamokretsen av Svenska Naturskyddsföreningen 1979).
Västervik Hallingeberg 800 m O Storöns sydspets (6G9g 2800), blandlövskog, några m2, 1925 (A. Bruce), 1959 (GB), 1985 (GB). Västrum O om Roma skola (6G7j 4617), längs dike, 1988 (AtT, belägg i OHN).
Växjö Öjaby Lunnaby 1916 (A. S. Trolander i LD).