Funnen i 162 rutor; tidigare uppgifter från 103 rutor. – Ursprunglig och ganska vanlig i nordväst; den sammanhängande utbredningen slutar i Vaggeryd Svenarum, Sävsjö Vrigstad och Sävsjö samt Eksjö Eksjö. I hela Småland sällsynt som kvarstående från odling eller någon gång tillfälligt förvildad.

Sydliga, troligen spontana lokaler.
Eksjö Eksjö 1899 (P. Johansson i LD); mellan Eksjö och Kålshester (W. Hisinger enligt Scheutz ms); S om Eksjö (Segerström 1927); 600 m OSO till O Bollebo (6F9b 4545), stigslut vid sjöstrand, 1985 (RL); 150 m NO Kindstorp (6E9j 2633), tillflöde med sankmark, 1987 (BOK); Långegöl (6F9a 0142), göl med omgivande skog, ca 1986 (IK); Södergöl (6E8i 3549) (IB enligt P. Bjurulf & Thorell 2005). Hult Kongseryd 450 m V den södra gården (6F9c 1302), damm och ravin, 1986 (RL).
Gislaved Burseryd Åsberg (K. A. T. Seth enligt Scheutz 1872). Öreryd Skogsfors 200 m nedströms kvarnen (6D5e 2604), åkant, 1986 (EL LtS LEP).
Gnosjö Källeryd 750 m VSV Oxmossen (6D3d 0226), sjöstrand, 1984 (LEP).
Nässjö Norra Sandsjö (Hartman 1861); 550 m NNO Barkön (6E5h 4947), åäng, 1980-talet (AB); Sällebäck (6E4h 0047), hagmark, ca 1990 (IB TsK). Norra Solberga 700 m SSV Hamnaryd (6E9i 0328), vägslänt, 1980-talet (IB); 500 m V Kongsryd (6E9h 4131), damm med barrskog, 1980-talet (AT MT). Nässjö öar i Nömmen 1974–75 (Hjort & Bjelm 1979).
Sävsjö Stockaryd 1878 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD, !A. Callier). Sävsjö (Hård ms 1924); Komstad ängar (Lindgren ms 1969) = 400 m NO Komstad (6E3f 0136), vid å, 1980-talet (EN BrL); 950 m SV stationen (6E2g 4007), åkant, 1980-talet (SG EP); Stocken 950 m NV den västra gården (6E1f 4612), surmark, 1988 (BrL EP EN); Sävsjön före 1969 (S. Gustavsson ms); 200 m NO Sävsjöns V-spets (6E2f 4841), bäckkant, ca 1986 (BrL). Vrigstad (Wetter enligt Scheutz 1864); ´vid stränder af ån t.a. på Gnillinge, Stenshults m.fl. mader, vid Qvarnagården (vid ån och landsvägen), Biskopsbo och Köpstad, blir sedan mera sällsynt och tycks ej förekomma söder om Prestgården. – Virstorp Norreg. i ‘Fällebråten’ ned mot myren.´ (Wetter ms 1894); Kvarnagården (6E2e 0210), 1989 (L. Andersson m.fl. 1987–90); Sunnerby 200 m SSO den norra gården (6E1d 2144), åstrand, 1988 (BrL); Vrigstadsån (6E2e 0300), 1987 (EP ThK SG DgE).
Uppvidinge Nottebäck Vrånghult (Scheutz 1864).
Vaggeryd Svenarum Blomfors 150 m S den östra gården (6E3c 2404), åkant, 1987 (MgE IB BE); 400 m O Gastorp (6E2b 4147), strand, ca 1990 (LA JC NT BO LP SÅ GIJ); Ettrarp (6E4c 1201), åkant, 1985 (EvE); Hokaåns–Häråns dalgång 1975 (Staffan Johnsson 1978); 400 m ONO Kårdholmen (6E4b 1549), bäck i sumpskog, 1990 (LP MK); Svenstorp invid Härån, 1897 (P. G. A. Theorin i LD).
Vetlanda Björkö öar i Nömmen (6E5i eller 6i) 1979 (Göran Svensson ms 1980).

Osäkra uppgifter. 
Sävsjö Hjälmseryd ´dess sydligaste växtplats är belägen nära Lamhult i Hjälmseryds socken´ enligt Wahlgren (1917); vi har inte lyckats finna bakgrunden till denna uppgift; Lammhult räknas nu till grannsocknen Aneboda (se nedan). Vetlanda Vetlanda Skogs och Stora Fiflekulls hagar (Hesslén enligt Forsander ms 1820); andrahandsuppgift, kanske oriktig. Vimmerby Vimmerby hos Wahlgren (1917) och Hylander (1966) går kanske tillbaka på uppgiften ´tämligen allmän´ hos Lund (1863); uppgifterna måste dock ifrågasättas eftersom inga konkreta uppgifter, varken tidigare eller senare, existerar. Västervik Västervik (Scheutz enligt Hartman 1861 och Sjöstrand 1863); det har dock inte gått att finna någon uppgift i Scheutz’ egna publikationer. Uppgiften om allmän förekomst hos Lundin (1933) torde vara skrivfel för klibbal A. glutinosa, som ej redovisades. Växjö Aneboda ´söderut till Lammhult´ (Hylander 1966); vi har inte lyckats finna bakgrunden till uppgiften; Aneboda dammar (Jernelöv 1981, under namnet gråal); troligen avses klibbal A. glutinosa.