mållamarant
Amaranthus blitum
Mer information om arten
A. lividus
Mållamarant är troligen ursprunglig i Medelhavsområdet men har spritts till varmare trakter i alla världsdelar. I Sverige uppträder den som ogräs i gamla täppor och trädgårdar, särskilt i städerna. Sannolikt har den till stor del spritts i äldre tid med frö och plantor till trädgårdsodling. I Sverige är den värme- och näringskrävande men konkurrenssvag, och många förekomster är därför obeständiga. Lokalen i Kalmar Åby Björnö är unik genom att arten har hållit stånd där i mera än 70 år (se nedan); mållamaranten har därmed varit bofast i landskapet. Nu är den dock försvunnen på grund av områdets förfall (Davidsson 1991).
Funnen i 2 rutor; tidigare uppgifter från 3 rutor. Mycket sällsynt. – Inkommen, bofast men nu troligen utgången.

Första fynd

Först funnen 1856 i Kalmar Dörby Smedby (Ekstrand 1866a).

Lokaler

Samtliga lokaler. Kalmar Dörby Smedby 1856 (Ekstrand 1866a). Kalmar Kalmar Västra, fabriksområde, 1921 (Blomgren 1922); landskamrer Liljas trädgård, 1949 (L. Hultgren & B. Hultgren i UME); Gamla staden, ogräs i täppa [kanske = föregående?], 1968 (H. G. Bruun i UME); Skansen 1924 (A. J. Snell i OHN, !ThK 2005). Ljungby Moskogen (4G7e 0723), soptipp, 1 ex 2004 (A. Svenson m.fl., belägg i LD). Åby Björnö, trädgården, 1918 (H. Bruun i UME) = gammalt ogräs i trädgård och växthus, 1967, 1968 och 1969 (H. G. Bruun i UME) = ogräs i trädgård, 1974 (H. G. Bruun i LD) = (4G8h 3902), f.d. växthus, 4–5 ex, 1989 (SD, belägg i OHN, !ThK), ej återfunnen 2001 (ThK).
Oriktig uppgift. Västervik Lofta (Liljeblad 1816); baserat på exemplar av fiskmålla Chenopodium polyspermum, vilket påpekades av Hartman (1820) och senare av Scheutz (1857).