Strandgyllen är ljuskrävande, näringskrävande och ganska konkurrenssvag. I inlandet växer den i översvämningszonen vid sjöar, åar och större bäckar, men i mycket varierande omgivning: öppen lerig mark, grusstränder, i gles men hög vegetation eller ute i vattnet bland block i åarnas forssträckor. Den är starkt kulturgynnad och uppträder i vattendragens närhet gärna på störd mark, t.ex. på fördämningar och jordhögar, i kulturbeten, diken och grustag. Den kan även förekomma på vägrenar, banvallar och skräpmark. Dessutom finns arten på havsstränder längs kustens norra och mellersta delar. Där växer den i regel torrare än i inlandet, på örtrika backar, i strandsnår och – gärna fågelgödslade – klippskrevor.
Arten är i regel fåtalig på sina växtplatser. Den förefaller ha ökat i inlandet under 1900-talet. Möjligen är den där invandrad efter de stora sjösänkningarna.
Funnen i 323 rutor; tidigare uppgifter från 72 rutor. Mycket ojämnt spridd. Ganska vanlig vid havet samt längs större vattendrag (t.ex. Lagans övre och nedre lopp, Svartån och Emån), i övrigt sällsynt. – Ursprunglig.