blåtry
Lonicera caerulea
Blåtry är inhemsk i centrala och nordöstra Europa samt i norra Asien. I Sverige, särskilt inre Svealand, är den förvildad och naturaliserad sedan 1700-talet (Malmgren 1982). Arten sprids med fåglar och etablerar sig i dessa trakter lätt, särskilt på kalkrik mark. I Småland har arten odlats åtminstone sedan mitten av 1800-talet (samlad i Jönköping Huskvarna 1859, D. M. Eurén i LD), men ingenting tyder på att den börjat naturaliseras förrän i helt sen tid. Sju belägg i herbarierna 1859–1950 kommer troligen från odlade exemplar. Under inventeringen sågs blåtry flera gånger i lövsnår på frisk eller fuktig mark, men även mera öppet, t.ex. på betesmark eller övergivna åkrar, och till och med i torra miljöer som på banvallar och bergknallar. Den noterades aldrig på utkast och bara två gånger som kvarstående.
Funnen i 21 rutor; tidigare uppgifter (som säkert vildväxande) från 1 ruta. Sällsynt; främst funnen i inre norra Småland. – Förvildad eller någon gång kvarstående; bofast.
Funnen i 21 rutor; tidigare uppgifter (som säkert vildväxande) från 1 ruta. Sällsynt; främst funnen i inre norra Småland. – Förvildad eller någon gång kvarstående; bofast.
Första fynd
Som säkert vildväxande först noterad från Jönköping Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972); belägg från Skärstad Rudu 1973 (B. Fingalsson i SVätt). Troligen samma (eller en närbelägen) förekomst sågs av Andersson & Appelqvist (1979): ´några buskar i område 22a [norr om Rudu, 7E2b 4-4-] runt det södra alkärret, sannolikt förvildade´.
Variation
Två underarter av blåtry har förvildats i Sverige, vanlig blåtry ssp. caerulea och rysk blåtry ssp. pallasii. Det småländska materialet har inte bestämts till underart.
Lokaler
Samtliga lokaler. Eksjö Mellby 200 m NO Norrby gård (6F6b 2-2-), hagmark i halvskugga, 1 ca 1,5 m hög buske 1984 (TM, belägg i OHN). Gislaved Burseryd 100 m VSV korsning järnväg/väg till Smålandsstenar (5C8j 3224), buskmark vid Västerån, 1989 (KJ, belägg i LD). Hylte Femsjö 100 m N kyrkan (5C2j 0139), gräsmark, spridd från trädgård, 1988 (GW VW SK BjW, belägg i S, !ThK). Jönköping Järstorp 500 m SV Klämmestorp (7D1j 3038), damm, 1980 (SgJ). Skärstad se primäruppgifter. Ljungby Lidhult Bökö hållplats (5D0a 2816), busksnår, 1988 (JEH BS, belägg i JEH:s herbarium, !ThK). Nybro Kristvalla Norra Gunnabo (4G9c 3226), stenig betesmark, minst 3 buskar 1990 (CrA, belägg i LD, !ThK). Nässjö Flisby 50 m O Mölarps kvarn (7E1h 1244), bergkulle, förvildad, 1989 (IB TsK, belägg i LD); 400 m N Sonarp (7E0g 3835), torpruin, kvarstående, 1990 (IB TsK, belägg i LD); Syreda (7E1i 3508), lövpark, ymnig, 1992 (IB TsK, belägg i LD). Malmbäck stationen (6E6d 4445), stationsområde, 1986 (AL AoN IB, belägg i LD, !ThK); 900 m O Norra Hiarum (6E7e 4337), igenväxande äng, 1985 (IB TsK, belägg i LD). Norra Solberga 200 m O Glömminge (7E0h 0344), ödetorp, kvarstående, 1990 (IB). Sävsjö Sävsjö 2100 m N Lyckoberg (6E2f 3241), gammal torvåker, 1988 (BrL, belägg hos finnaren, !IC). Tranås Säby 1000 m VSV Höckle (7E6i 0134), fuktig, snårig blandskog, riklig 1991 (JJ, belägg hos finnaren); Höckle 800 m SV norra huset (7E6i 0036), järnvägsslänt, 2004 (JJ); 1 km S skidbacken (7F7a 0603), stenig lövskogsslänt, förvildad, 1991 (JJ); 100 m SSO till S Tranås kyrka (7F6a 4707), lövskogsbryn, 2004 (JJ); Vätinge 350 m VNV den norra gården (7E5i 4934), friskt lövsnår, förvildad, 1992 (JJ); Vätinge 550 m NNV till N den södra gården (7E5i 4635), järnvägsbank, 1 ex 1994 (JJ). Uppvidinge Åseda station (5F7e 2922), slänt vid järnväg, 1989 (KP, belägg i LD, !ThK). Vetlanda Ökna Kvillsfors, Lillån 700 m O badplats (6F2g 4620), kvill, 1986 (JOS TmN). Växjö Tolg 900 m NO Holkastorp (5E5h 4232), gles lövskog, 1990 (GW, !ThK).
