Torvtåg växer främst i kalkkärr men även på naken, fuktig kalkmark; den finns typisk i Skåne, på Öland och Gotland samt i centrala Östergötland och Västergötland. I kalkkärrsmiljö i norra Småland växer former, som liknar torvtåg men inte fullt överensstämmer med denna. Experter har ibland bedömt dem som ren torvtåg, ibland som mellanformer mellan torvtåg och myrtåg ssp. nodulosus. Det är tänkbart att torvtåg i norra Småland genom hybridisering fått drag av vanlig myrtåg (som är vittspridd även i dessa trakter). Enligt senaste revision (2005, S. Snogerup) har det nordsmåländska materialet dock räknats till torvtåg. Det gäller även belägg från den sydligaste lokalen, i Värnamo Kärda; de påminner i blomställningens form och kalkbladens bredd om den sydvästliga arten svarttåg J. anceps, som närmast finns i Skåne.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 10 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Ganska sällsynt från trakten av Jönköping till östgötagränsen; i övrigt mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Aneby Lommaryd Hullarydsån 1955–58 (Fridén 1979). Marbäck 200 m V Stallarp (7E4j 0907), översilat rikkärr, 1992 (JJ, !SS 2005). Jönköping Rocksjön, dyig sjöstrand, 1925 (N. Hylander i LD och UPS som J. fuscoater [torvtåg], i LD bekräftad av SS 2005), 1926 (N. Hylander i LD och UPS, i LD bekräftad av SS 2005, i S bekräftad av SS 1986). Rogberga Mjälaryds mosse [= Turba mosse] 1886 (K. Johansson i S, bestämd till var. fuscoater [torvtåg] av F. Buchenau 1896, till ssp. alpinus [torvtåg] av SS 1986), 1889 (K. Johansson i LD S och UPS, i LD bestämning SS 1983 till ssp. nodulosus, 1986 till ssp. alpinus [torvtåg], i S bestämd till torvtåg av SS 1986, i UPS bestämd till torvtåg av Buchenau 1895 och B. Lindquist 1932). Skärstad 500 m NV Siringe, rikkärr, 1977 (R. Carlsson i S, bekräftad av SS 1981) = 300 m VSV till V Hultarp (7E4d 0622), kalkkärr, 1989 (EbW DgE ThK, belägg i ThK:s herbarium).
Tranås Adelöv 300 m OSO Dannemark (7E6g 0933), rikkärr, 1992 (JJ, !SS); 75 m N Knutstorp (7E5g 4245), kalkkärr, 1990 (ThK, belägg i S); 300 m SSV Södra Liarp (7E5h 1806), kalkkärr, 1982 (ThK, belägg i S), 1993 (TM, belägg i OHN). Linderås 400 m O Kalvshult (7E6h 2222), fast, kalkrikt strandkärr, 1982 (BN ABC MLN MS, belägg taget av SS i LD, !SS 2005); 700 m SV Vätinge (7E5i 4132), dike i bete, 1990 (GW OS, blägg samlat av GW i LD, !SS 2005). Säby 500 m NV Aspa (7F6a 3135), grusig dammkant, 1993 (JJ, belägg i LD, !SS); 1300 m NNO Sävsjö (7E9j 1247), rikkärr, 1991 (JJ, !SS); 500 m OSO Åbonäs (7E6j 0840), genomsilat kalkkärr, 1982 (KR, !SS).
Vimmerby Vimmerby Tuvelyckan 1868 (A. A. W. Lund i LD UPS och Vvik, i LD bestämning SS till myrtåg [ssp. nodulosus] 1983, till torvtåg 2005, i UPS bestämd till torvtåg av B. Lindquist 1932 och N. Hylander).
Värnamo Kärda Björnekullakärret N Herrestadssjön (5D9h 0315), rikkärr, 1989 (TJ, belägg i LD, !SS men med drag av svarttåg J. anceps).
Osäkra eller oriktiga uppgifter.
Jönköping Gränna. En kartprick hos Hård (1924) baseras på ett belägg i S insamlat 1870 av H. Karlsson; det ombestämdes till vanlig myrtåg ssp. nodulosus av ThK 1986. Järstorp Rustorp ´i samma tuva som hyser Carex caespitosa [tuvstarr]´, (C. O. von Porat enligt S. Nordenstam enligt Hård 1927 under namnet J. fuscoater); tredjehandsuppgift; belägg saknas. Vimmerby Djursdala Solarens V-strand (B. Danielsson 1979 under namnet Juncus alpinus ssp. alpinus); belägg, insamlade av BD (i Vvik) 1980, bestämdes till ssp. nodulosus av SS 1986.
