dvärgbjörk × vårtbjörk
Betula nana × pendula
Mer information om arten

Det är oftast ganska lätt att känna igen en dvärgbjörkshybrid, men det är svårare att veta vilken av högbjörkarna som ingår. Förekomst eller avsaknad av hartsvårtor är ingen tillförlitlig karaktär. Dvärgbjörk kan ha hartsvårtor, och därför förekommer det att dvärgbjörk × glasbjörk har sådana. Omvänt saknar vårtbjörk ibland hartsvårtor, varför man måste acceptera att hybriden dvärgbjörk × vårtbjörk ibland också kan sakna dem. – Herbariematerial och belägg har bestämts till dvärgbjörk × vårtbjörk om bladformen har drag av vårtbjörk, nämligen dubbelsågade och mot spetsen raka sidor (ej enkelsågade och jämnt bågböjda), och om samtidigt kvistarna har rikligt med hartsvårtor. Övriga dvärgbjörkshybrider har kallats dvärgbjörk × glasbjörk. Detta innebär sannolikt att vårtbjörkshybridens frekvens har underskattats något och att glasbjörkshybridens har överskattats. Oftast anges i floror (t.ex. Hylander 1966) att vårtbjörkshybriden är betydligt sällsyntare än glasbjörkshybriden, men uppgifterna från Småland tyder på en mindre drastisk skillnad.

Första fynd

Först insamlad 1861 i Jönköping Forserum Runseryd av Otto Nordstedt, som dock bestämde den till B. ×intermedia, en synonym till dvärgbjörk × glasbjörk (belägg i LD, ombestämda av J. G. Gunnarsson). Först igenkänd och först publicerad av Aulin (1909) baserat på ett belägg från Forserum samlat 1876 (G. W. Montelin i S under namnet B. humilis). Aulin framförde bestämningen (´B. nana × verrucosa´) närmast som en förmodan, men den bekräftades av ThK 1999.

Utbredning

Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Mycket sällsynt men frekvensen är troligen något underskattad. – Tillfällig.

Lokaler

Gnosjö Kulltorp 1870 (C. A. Andersson i S, bestämning Gunnarsson 1917), 1872 (C. A. Andersson i S och UPS, bestämda av Gunnarsson 1917, J. A. Nannfeldt 1970 resp. ThK 1999). Kävsjö 200 m NV stora fågeltornet (6D0h 4419), fuktmark–sumpskog, 1990 (EtN, belägg i OHN, !ThK).
Jönköping Mulseryd Dumme mosse, kärr 30 m Ö mosseplanet på stora vägen över mossen, 1948 (P. Bjurulf i OHN). Månsarp Hökhultamossen i N, nära den öst–västliga genomfartsleden (6D9i 2718), enstaka ex 1999 (HT); 1,5 km SV Porteshult, vid basen av en rullstensås, 1947–49 (G. Bjurulf 1950)
Ljungby Lidhult Troppamossen 1300 m V Kölsjöns nordspets (5C0j 4231), vid en myrö, 1988 (ThK EbW DgE, belägg i S). Ljungby 1891 (K. Elfström i LD).
Markaryd Traryd Käskhultamossen 1000 m S Lingsgården (i Göteryd) (4D5f 1116), mosse, ett lågvuxet ex, 1980-talet (BM).
Nässjö Forserum 1876, 1877 (G. W. Montelin i S, !ThK 1999), 1910 (A. Janson i PerBrahe), 1916 (A. S. Trolander i LD, !Gunnarsson 1937); Arken 1916 (A. S. Trolander i S, bestämning Gunnarsson); Runseryd 1861, 1865 (O. Nordstedt resp. F. Larsson i LD, båda bestämda av Gunnarsson 1937); Skäftesmyr 1916 (C. T. Mörner & A. S. Trolander i LD S och UPS, bestämda av Gunnarsson och ThK). Norra Solberga 1 km NV om Sågen (6E9i 3914), skogskärr, 1983 (IB, belägg i OHN).
Nässjö Boda göl (6E8g 0819), kärrkant, 1988 (TsK, belägg i LD).
Sävsjö Stockaryd Hällaryd 1919 (L. M. Neuman i LD).
Uppvidinge Lenhovda Merhults fly (Hemberg 1937).
Vaggeryd Hagshult 250 m O Hagsjön (6E2a 0145), mosse, 1987 (TJ, belägg i OHN, !ThK).
Vimmerby Rumskulla 400 m SV Holmsjökull (6F8h 0911), tallmosse, 1988 (SM, belägg hos finnaren, !ThK). Södra Vi 1916 (K. Forsselius i UPS, !ThK).
Värnamo Bredaryd Flymossen mellan Bredaryd och Forsheda stationer (E. Haglund och F. Jonsson enligt Hemberg 1937). Kärda Björnekullakärret 1968 (K. Hjortstam i S, bekräftad av ThK 1999). Nydala 1893 (G. Sjöfors i UPS, !ThK 1988); Dala mosse vid Moboda 1900 (C. W. von Sydow i UPS, !ThK 1988); Dala mosse 1 km NNO om Dala 1947 (H. Hjelmqvist i LD).
Växjö Drev Braås, på en backe minst 2–3 km från dvärgbjörk, 1932 (A. S. Trolander, !ThK 1999). Dädesjö 2 km O kyrkan 1920 (R. Sterner i S, bekräftad av Thk 1999). Växjö Teleborg 1918 (J. G. Gunnarsson i S, !ThK 1999).