mörk lungört
Pulmonaria obscura
P. officinalis ssp. obscura
Lungört växer i lätt skugga på måttligt torr till fuktig, näringsrik, väldränerad mulljord, gärna i anslutning till rörligt vatten. Den förekommer i ädellövskog och andra skogar med inblandning av hassel Corylus avellana och ädla lövträd, ofta på berghyllor, i sluttningar, nedanför branter och i raviner, oftast tillsammans med andra krävande lundväxter som gulsippa Anemone ranunculoides och vårärt Lathyrus vernus. På hyggen utvecklas den starkt men minskar på nytt när skogen växer upp. – Arten odlas också och förvildas ganska lätt i gårdsdungar och på vägkanter.
Funnen i 329 rutor; tidigare uppgifter från 141 rutor. Utbredning ojämn. Som spontan ganska vanlig i delar av nordöstra Småland, söder och öster om Vättern samt i övre delen av Emådalen; i övrigt ganska sällsynt till sällsynt, mycket sällsynt längst i väster. Som förvildad sällsynt men jämnt spridd. – Ursprunglig.
Lungört växer i lätt skugga på måttligt torr till fuktig, näringsrik, väldränerad mulljord, gärna i anslutning till rörligt vatten. Den förekommer i ädellövskog och andra skogar med inblandning av hassel Corylus avellana och ädla lövträd, ofta på berghyllor, i sluttningar, nedanför branter och i raviner, oftast tillsammans med andra krävande lundväxter som gulsippa Anemone ranunculoides och vårärt Lathyrus vernus. På hyggen utvecklas den starkt men minskar på nytt när skogen växer upp. – Arten odlas också och förvildas ganska lätt i gårdsdungar och på vägkanter.
Funnen i 329 rutor; tidigare uppgifter från 141 rutor. Utbredning ojämn. Som spontan ganska vanlig i delar av nordöstra Småland, söder och öster om Vättern samt i övre delen av Emådalen; i övrigt ganska sällsynt till sällsynt, mycket sällsynt längst i väster. Som förvildad sällsynt men jämnt spridd. – Ursprunglig.
Första fynd
Först publicerad från Småland, men utan närmare uppgifter, av Linné (1741a). Den tidigaste särskilda lokalen är trakten av Jönköping, där den anges förekomma ´i trägårdar mäst´ (Wåhlin 1769).
Bygdenamn och bruk
dockkjol (Odensvi); gökabyxor (Norrahammar). Båda hos Bruce ms 2.
Variation
Vitblommiga exemplar förekommer sällsynt.
Lokaler
Sydvästliga lokaler. Alvesta Blädinge 400 m SV Nyagård (4E9d 3737), jordhögar i grustag, 1990 (ÅW, !ThK). Skatelöv 200 m NV Agnäs (4E6f 4140), ädellövskog, 1991 (StJ GW); 450 m SV kyrkan (4E8e 2546), lövskog, 3 ex 1989, uppgrävda 1991 (StJ). Vislanda 50 m V Håramon (4E9c 0831), blandskog bakom ladugård, troligen förvildad, 1988 (ÅW, !ThK). Emmaboda Vissefjärda 1000 m SSV kyrkan (4F3h 1417), ekbackar, riklig 1987 (ThK, belägg i S). Gislaved Villstad 600 m NNV Ma (5D8a 3812), buskmark vid gård, 1990 (KJ). Jönköping Bottnaryd 250 m SSO Tokebo (7D2g 1-0-), ängsmark, utkommen från sommarstuga, 1980-talet (EF). Lessebo Ljuder 400 m SSO Bäckalund (4F7d 1335), ekbacke, mullrik mark, 1986 (AvG). Ljungby Angelstad 350 m NNV Rittnersro (5D1f 2107), förvildad från trädgård, källvatten, 1980-talet (IC). Södra Ljunga Berget (4D9i 4327), förvildad i lövskog, 1988 (IC); Kuggaboda 100 m SO den södra gården (4D7i 4403), fuktig sluttning mot källa, trädgårdsinkomling, 1987 (IC). Markaryd Traryd Axhult vid punkt 104,70 (4D3d 1538), lövskog, ett mindre bestånd 1983 (TH). Sävsjö Hultsjö 300 m S Båreskalla (5E8f 3333), lövskog, 1 ex 1992 (UP BgP). Skepperstad 200 m SO Nässja (5E9h 4528) ca 1990 (ElG EP EN BrL). Tingsryd Tingsås Iremåla 550 m SSV till S den nordligaste gården (4E3j 3903), ädellövskog, 1991 (KI, belägg i LD, !ThK). Urshult 1863 (J. Berggren i S); Sånnahult (Scheutz 1871) = 200 m VSV triangelpunkt 187,03 (4E4h 3629), hassellund, f.d. slåtteräng, vildväxande, ca 1984 (RF); öar i Åsnen, ca 1978 (A. Larsson 1980). Värnamo Gällaryd 100 m V Os järnvägsstation (5E8c 1707), dike, 1990 (JS). Tånnö Ramsö (5D5j 2212), bergbrant nära sommarhus, 1991 (LP BO). Växjö Asa 100 m SSO Linnebjörke (5E7i 2318), åkerkant, troligen spridd från gård, 1990 (GW). Berg mellan Holma och Holmagöl (5E5g 1-1-) (I. Christoffersson 1989). Gårdsby Stora slottet (5E3j 1040), gräsig grusvägsslänt, 1992 (AvG, !ThK). Hemmesjö 200 m N Åryd (5F0a 0201), gräsmark, 1990 (CM). Hornaryd 350 m V Hornaryd (5E6j 2042), åkerren, 1985 (OS). Jät 300 m N Lilla Almö (4E6h 0617), ek-rönn-almskog, 1986 (CM AvG); Stora Almö ca 1978 (A. Larsson 1980) = (4E5h 4712, 4E6h 0211), ädellövskog, 1985 resp. 1986 (CM). Kalvsvik Hagstad (4E6g 3605), lövskog, 1993 (StJ, !ThK). Ormesberga Svanås (G. E. Hyltén-Cavallius 1880), löväng, 1947 (N. Malmer i LD) = 150 m NO Svanås (5E4g 3420), lövskog, ca 1988 (CM, !ThK). Växjö vid lasarettet (Wieselgren enligt Forsander ms 1820). Öja Gemla 1928 (H. Johansson enligt C. Mossberg ms). Öjaby Hågeryd 300 m SO den södra gården (5E2g 4731), gammal blandskog, fuktigt, 1983 (KI). Älmhult Härlunda Vashult 20 m NNV Skärvet (4E4d 3330), lövskog, trädgårdsutkast, 1992 (JEH, belägg i LD, !ThK). Pjätteryd Boastad 50 m S den södra gården (4D4j 4810), vägkant i lövskog, flera ex 1988 (SK, belägg hos finnaren, !ThK). Stenbrohult 300 m N Lilla Stenbrohult (4E5a 1-0-), intill jordkällare, fåtalig 1959, 1980 (I. Johnsson enligt S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004 som sett belägg från 1959); Möckelsnäs, många uppgifter och belägg, tidigast Scheutz (1871); lövträdstorräng vid foten av berget söder om herrgården, 1923; lövskogssnår 1925 (båda N. Johnsson i UPS); 200 m NO Krunan (Wäreborn 1974); Möckelsnäs, Krunan 350 m SSV till S triangelpunkt 165,2 (4D5j 1735), lundvegetation, 1989 (IC).
