nicktistel
Carduus nutans
Nicktistel är i Sverige sannolikt en relativt sen inkomling. Den sågs emellertid redan 1741 av Linné på Öland och Gotland, där den nu är permanent och verkar öka. Den är också känd från ganska många platser på fastlandet, mest i kusttrakterna, men där är den oftast obeständig eller endast lokalt och övergående etablerad. Arten är konkurrenssvag och växer på torr, öppen, glest bevuxen mark, exempelvis på vägkanter och järnvägsstationer, i grusgropar samt vid hamnar. Till Småland kom den först med barlast, men senare fynd antyder att den även förts in på andra sätt, t.ex. med frövaror.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. – Inkommen i sen tid, åtminstone temporärt bofast i Emmaboda Emmaboda och Kalmar Kalmar, i övrigt troligen tillfällig.
Nicktisteln är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kalmar län.
Funnen i 4 rutor; tidigare uppgifter från 10 rutor. – Inkommen i sen tid, åtminstone temporärt bofast i Emmaboda Emmaboda och Kalmar Kalmar, i övrigt troligen tillfällig.
Nicktisteln är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Kalmar län.
Första fynd
Först funnen av Sjöstrand (ms 1831) i Kalmar Kalmar ´på vallen vid Storbron och på en vedgård derstädes´. Först publicerad från Kalmar av Hartman (1838) som refererade till Sjöstrand. – Enligt Sjöstrand (1863) förekom den ´ursprungligen på ballastplatsen, derifrån den spridt sig till flere ställen inom staden´; Moqvist (1848) och Westerlund (1852b) nämnde särskilt stadsvallarna. Ännu 1902–03 fanns den på flera ställen ´omkring Kalmar hamn och på dess ruderatplatser´ (Witte 1904). Belägg från Kalmar, alternativt Kalmar hamn, finns från 1864 (B. A. Engström i OHN) nästan årligen till 1873 och 1881–1902, 1912 och 1914. Senare observationer i staden är från Barlastholmen 1924 (A. J. Snell i OHN), Fredriksskans 1915–18 (Blomgren 1922), Tjärhovet 1914 (S. G:son Blomqvist i OHN), 1915 (Blomgren 1922), 1930 (A. J. Snell i OHN), Ängö 1915 (C. M. Rydén i LD) och Ängöbron 1917 (G. Haglund i S).
Lokaler
Samtliga lokaler. Eksjö Edshult Norrsånna vid torpet Högarp 1847 (Brogren ms 1848). Emmaboda Emmaboda 200 m ONO till O vattentornet (4F5h 4104), sydvänd backe på gammal soptipp, riklig 1986 (ThK, belägg i S), riklig 1994 och 1997, 6 ex år 2000, 15 ex 2003 (allt P.-O. Halvarsson), ca 50 ex 2005 (CrA). Hultsfred Virserum Ramsebo, gammal åker, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD). Kalmar Kalmar se primäruppgifter. Åby mellan Plattekärr och Tokebo, före 1925 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Mönsterås Mönsterås Mönsterås bruk (5G6j 0-0-), industriområde, 2000 (ÅR, belägg i OHN). Nybro Bäckebo 1902 (P. Egerstéen i LD). Oskarshamn Döderhult Furön på lastageplats (Köhler ms 1917, Sterner 1933). Oskarshamn 1911 (O. Köhler i GB); ´nya vägen till Döderhult´ 1902 (O. Köhler i S). Tingsryd Väckelsång järnvägsstation, skräpmark, 1926 (B. Svensson i BSvens). Tranås Säby 500 m ONO Rödjedal (7F7a 4513), grustäkt, 1981 (KT), ej funnen 1996 eller 1999 (JJ). Vaggeryd Byarum N om Götafors (6D4j 4836), skräpmark, 1 ex 1999 (HT m.fl.), ej återfunnet 2004 (H. Boberg). Värnamo Värnamo Tånnö Kåragård 1976 (I. Christoffersson 1979). Västervik Västervik banvaktstugan vid Karstorpsvägen, utan år (U. Danielsson i Vvik).