luddros
Rosa sherardii
Mer information om arten

R. tomentosa fel använt
Luddros växer på betesmarker och torrbackar, i bryn och på vägkanter i sällskap med andra vildrosor. Den förekommer för det mesta bara i enstaka exemplar.

Första fynd

Först noterad 1813 av Forsander i sällskap med E. Fries i Värnamo Fryele kring Hallagården (Forsander ms 1812–20). Publicerad 1814 som ny för Sverige ´in dumetis passim, præsertim in par. Femsjö copiose´ [här och där i busksnår, särskilt i Femsjö socken riklig] av E. Fries (1814–24). Ett belägg från 1815, samlat i Småland utan närmare lokal av E. Fries, finns i LD. Arten har samlats i Hylte Femsjö 1852 och 1856 (T. Fries respektive E. P. Fries, båda i UPS, !U. Malmgren), 1879 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD, !Ö. Nilsson) samt 1988 (Nabba strax V gårdarna, 5C1j 2319, EbW ThK BO DgE, belägg i ThK:s herbarium).

Variation

Luddrosen är en ganska variabel art. Blommorna är normalt rosa men lokalt (Nybro Bäckebo) finns vitblommiga typer. I regel är bladen rikt försedda med hartsdoftande glandelhår på undersidan och i kanten, men ibland är dessa mycket sparsamma. Former med relativt svaga taggar och mindre utpräglat långsträckta småblad är svåra att avgränsa från hartsros R. villosa ssp. mollis om inte nypon finns.

Utbredning

Funnen i 374 rutor; tidigare uppgifter från 89 rutor. Vanlig i den östra tredjedelen av Småland, i övrigt sällsynt men troligen något förbisedd. – Ursprunglig.

karta