Sprängört växer oftast i näringsrik miljö på leriga eller dyiga stränder av åar, sjöar, dammar och gölar, helst på mycket sank mark alldeles i själva strandkanten eller flytande utanför denna. Men dessutom är den karakteristisk för ej alltför magra gungflygölar, där den bruka växa i enstaka exemplar i den yttersta kanten av gungflybården. Arten gynnas då vattnet eutrofieras genom vattensänkningar eller förorenande utsläpp. Sannolikt har den ökat under 1900-talet.
Sprängörten är en mycket farlig giftväxt och bör hållas borta från betade strandavsnitt. Utom med frön sprids den med hjälp av de luftfyllda, flytande stjälkbaserna.
Funnen i 599 rutor; tidigare uppgifter från 166 rutor. Mycket ojämnt spridd. Ganska vanlig inom ett brett bälte tvärs över Småland från Tranås och Vättern söderut, i Emåns nedre lopp samt i inlandet öster om Vimmerby. Ganska sällsynt i västra delen; saknas i stora delar av östra Småland. – Ursprunglig.