Vittåtel är en sydlig art som i Sverige har sin huvudförekomst i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Den växer öppet på torr, sandig eller grusig mark med glest växttäcke, främst på torra igenlagda åkrar, i vägskärningar och grusgropar, längs markvägar, i tallskogsbryn samt på banvallar, parkeringar och industrimark. Någon gång har den påträffats i det tunna jordskiktet på markhällar.
Vittåtel betraktas ofta som en gammal medborgare i den sydsvenska floran. För Smålands del stämmer detta knappast. De skarpögda botanister som verkade i trakten av Kalmar Kalmar i mitten av 1800-talet skulle knappast ha missat denna art, som påträffades på många platser kring staden runt sekelskiftet 1900. Det är troligare att den kom in i slutet av 1800-talet och att den endast kunnat etablera sig i de mest klimatgynnade delarna av landskapet. Vid Kalmar kan den ha varit trafikspridd, eftersom de tidiga fynden gjordes på banvallar och stationsområden; i övrigt har den nog kommit in i samband med import av vallfrö. Det är tydligt att den nu åter blir sällsyntare.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 18 rutor; tidigare uppgifter från 20 rutor. Sällsynt nära kusten i sydost, mycket sällsynt i övrigt i söder och öster; tillfällig i landskapets högläntare delar. – Bofast sentida kulturföljeslagare.
Lokaler
Samtliga lokaler.
Emmaboda Algutsboda Boda 200 m S glasbruket på parkeringen till friluftsbadet (4F7i 4021), grusplan, riklig 1987 (ThK, belägg i LD), riklig 1994, 1997 och 2002, 10 ex 2003, 5 2004 och 2005 (allt P.-O. Halvarsson). Vissefjärda Eremitemåla på udden 400 m OSO den norra gården (4F2g 3847), torr mark i kant av vallåker, 1981 (ThK, belägg hos finnaren); V om Sidlandsmåla (4F2g 4523), stenhäll, 1981 (ThK, belägg hos finnaren). Jönköping Kålgårdsområdet 700 m SSO Kristine kyrka (7E1a 1834), koloniområde, 1980 (S. Pettersson).
Kalmar Dörby flerstädes i NO, t.ex. Tomtebyholm–Värlemåla [= Gröndal], trädor, vägkanter, sandtag, 1921–22 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Ebbetorp (J. Wickbom enligt Scheutz 1885); Kalmar–Smedby järnväg 1887 (C. Areskog i LD OHN och UME), 1894 (J. P. Gustafsson i GB och S); Smedby talrika belägg från 1880 (H. G. Simmons i GB och Vvik) till 1889 (N. Aurelius i S), på järnvägen vid Smedby station 1884 (H. G. Simmons i UME), 1886 (H. G. Simmons i LD S UME och UPS); mellan Smedby och Tingbyberg 1884 (H. G. Simmons i UPS); N om Tomtebyholm 1921 (N. Blomgren i LD). Förlösa Vedbymo 1921 (G. Haglund i S). Hagby Norra Hagby, tallskogsbryn på sand (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Halltorp mellan Gloen och Stuvenäs 1950 (K. Nyström i S); 300 m NNV–500 m N Stuvenäs (4G2d 0247), sandig markväg, 100–150 ex 1998 (CrA). Hossmo Binga, sandig vägkant och åker (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); N om Dunö på torrfläckar i betesäng, riklig 1946 (K. Nyström i S). Kalmar 1889 (C. Areskog i LD och S), 1897 (G. Tullgren i OHN, T. Rydén i S), 1902 (J. Ericsson i GB LD och S); Lindö (K. Nyström ms); mellan E22 och bostadsområdet vid Lybecksvägen (4G6g 4817), sandig öppen mark, ett tusental 2001, 2002, mer än 200 2005 (allt TsB); Svaneberg flera uppgifter från 1884 (H. G. Simmons i UPS; på järnvägen) till 1918 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Tjärhovet 200 m SV lotsstationen (4G6g 1348), glesbevuxen, sandig industrimark, 1984 (ThK GW BtL), 1992 (CrA), ett tusental 1995 och 1997 (CrA resp. TsB); Törneby, banvall 1920 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Kläckeberga Tyska bruket 1919 (N. Blomgren i S). Ljungby 350 m O Kristineborg (4G7e 2310), torr västvänd backe, öppen sand i tallplantering, riklig 1985 (ThK); Källstorpsmo i SO i vägskälet (4G7e 0812), torräng, 1985 (ThK); Ljungbyholm S-ut vid nya landsvägen 1938 (R. Sterner enligt Sterner ms 1); Vassmolösa station 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1). Ryssby Boda 100–200 m SO sågen (4G9h 0345), torr, sandig åkerkant, 1992 (SD, belägg i OHN, !ThK); Boda 200–300 m NO till O sågen (4G9h 0345), torr betad träda, riklig 1994 (SD, belägg i OHN), många hundra 1995 (CrA), ett tusental 1996 och 1997 (SD resp. J.-O. Petersson), 500 ex 1998, 200 1999 (båda J.-O. Petersson), mer än 2000 2005 (D. Hasselbratt), 300 2006 (CrA). Åby Björnö, nysandad parkgång, 1940 (H. G. Bruun i UME); 1 km NNV Kuleholm (Nyström ms); Läckeby station 1922 (N. Blomgren enligt Sterner ms 1); Stävlö, sandig gång i parken, 1915 (H. G. Bruun i UME); strax SV om kyrkan, backe, 1919 (R Sterner enligt Sterner ms 1, Sterner 1933).
Ljungby Södra Ljunga se primäruppgifter.
Mönsterås Mönsterås Näset (5G4j 4412) 1984 (ÅR, belägg i LD). Ålem Ingemåla, sandmark invid vägen vid nordligaste gården, 1954 (E. Asplund i S).
Oskarshamn Misterhult Stenhällen (6H7b 0135) 2004 (RK). Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4201), hamnplan, 300 ex 1991 (ÅR, belägg i OHN och LD), 30 ex 1995, 50 1996, 1000 1997 (allt ÅR); norra hamnen (5G9h 4248), i sanden vid järnvägsspår, 1991 (ÅR, belägg i LD).
Tingsryd Södra Sandsjö prästgårdens trädgård, tillfällig 1904 (Hård 1912); Dammarskulla 50 m S triangelpunkt 194,3 (4F3a 1837), kant av torr, sydexponerad vall bland gråfibbla, riklig 1984 (ThK, belägg i LD).
Torsås Söderåkra Brömsebro 1938 (B. Hedvall i GB LD S och UPS); 900 m O Brömsebro station (3G8c 1127), torr öppen slänt i grustag, 1983 (ThK), 200 ex 2000 (J.-E. Persson); 1450 m NNO Gökalund kapell (4G0d 2423), markväg i åker, 1988 (ThK); Ragnabo 800 m V trädgårdsmästeriet, vid väg 22 (4G0d 3813), skärning i gruskulle vid väg, 1988 (ThK), riklig 1997 och 2000 (T. Eriksson resp. J.-E. Persson). Torsås S om Norra Vetlycke (3G9c 4016), vägslänt, riklig 2000 (J.-E. Persson); Yttre Appleryd N vägen (3G8c 2118), torr mark i grustag, riklig 1983 (ThK, belägg i S).
Värnamo Nydala Carlsnäs, övergiven åker, från slutet av 1940-talet till 1955, ej 1957 men sparsamt 1958 (Hjelmqvist 1958 och ms, belägg i LD från 1950). Värnamo Alandsryd i en klövervall 1919, tillfällig (Hård 1920).
Västervik Västervik 100 m SSO Grantorpets f.d. fabrik, ovanför större brygga (7H0a 4608), berg med tunn jord, 15 m2 2004 (RK, belägg i OHN); 500 m NO nya vattentornet, Richardssons mekaniska verkstad, nordöstra husets NO-hörn (7G0j 4631), industrimark, 6 m2 2004 (RK, belägg i OHN).
Växjö Växjö södra stadsdelen, gata (Södra Esplanaden vid Blindskolan), 1918 (J. A. Z. Brundin enligt C. Mossberg ms), 1919 (J. A. Z. Brundin i UPS), 1921 (J. A. Z. Brundin i LD), 1926 (P. Hyltén i LD), 1928 (S. Kjellmark i LD OHN och S).
Älmhult Härlunda Spjutaretorp 200 m VSV det södra huset (4E2e 1121), kanten av sandgrop, 1986 (RgE).
Osäkra uppgifter.
´… copiose in Smolandia occidentali lecta a Cel. Fries [riklig i västra Småland insamlad av den berömde Fries]´ (Wahlenberg 1826); misstag? Det finns inga bevarade belägg från början av 1800-talet från västra Småland och Elias Fries har inte nämnt arten från landskapet i tryckta eller otryckta skrifter. – Hylte Femsjö 1876 (anonym i LD under namnet A. uliginosa [sjötåtel], ombestämning G. Björkman 1919); etikettförväxling. Femsjö 1903 (A. R. Molander i GB); det står ett frågetecken efter sockennamnet. Vimmerby Rumskulla tämligen allmän 1851 (Westerlund ms 1851); felskrivning eller misstag; uppgiften kom heller aldrig i tryck.
